En vit ros kom barnen till hjälp

1939 bodde Borghild Svanberg på Filipsborgs herrgård i Kalix tillsammans med sin man och fyra barn. Som medlem i Nederkalix lottakår var det självklart för henne att delta i gränsarbetet när Finland drabbades av krig. Hon tilldelades graden fänrik och placerades i Haparanda. Därifrån organiserade hon arbetet med att ta emot de som evakuerades från Finland. I hennes arbetsuppgifter ingick även att rekognoscera och organisera för evakueringsläger längs gränsen från Haparanda till Muodoslompolo. Men främst handlade det om att hjälpa barnen som passerade i en strid ström. Arbetet gick på högtryck, att organisationen kunde fungera så bra berodde till stor del på det goda samarbetet mellan alla som arbetade på platsen, säger Borghild Svanberg. ? Alla arbetade på ett enastående sätt. Vår enda tanke var att vi skulle hjälpa barnen, i övrigt hade man inte mycket tid till att tänka. Det var så mycket som skulle göras. Borghild och hennes kollegor fick stor hjälp av både Haparanda ? och Tornebor. ? De var helt underbara och ställde upp för barnen på ett otroligt sätt. Det satt aldrig fast, begärde vi något så ordnade de det, säger hon med värme i rösten. Borghild Svanberg följde själv med på ett antal tågresor till bland annat Stockholm och Trelleborg. Stämningen på tågen beskriver hon som tyst men vänlig. Under åren vid gränsen såg inte Borghild sina egna barn så ofta. Tidvis arbetade hon dygnet runt. De fyra döttrarna, Gunnel, Anne, Kri och Inger hade en barnsköterska och ett hembiträde som tog väl hand om dem när pappa Richard arbetade eller låg inkallad. ? Jag visste att de hade det bra. Jobbet vid gränsen måste göras och jag hade ingen tanke på att avstå. Rev sönder sina lakan Äldsta dottern, Gunnel Svanberg Brolin, i dag 76 år, minns en sen kväll när mamma kom hem. ? Vi småflickor sprang omkring i våra nattlinnen, en militärbil bromsade in på gården och mamma kom in. Hon gick direkt till linneskåpet där hon plockade ut sina fint broderade lakan, det behövdes förbandsmaterial till gränsen. Sedan pussade hon oss god natt och åkte. I bilen rev Borghild det vackra linnet som hon broderat till sitt hem, i remsor. ? Det gick åt åtskilligt men jag hade gott om linne. Vad betyder lite tyg när människor har det svårt, säger hon. Alla är borta i dag Borghild Svanberg vill ge en extra eloge till Röda korset och sjukvården i Haparanda som hade stor betydelse för arbetet vid gränsen. ? Vår förbindelse med dem gick som på automatik trots att vi inte hade någon telefon. Samarbetet går inte att beskriva i ord, det uppstod en vänskap som satt i för alltid. I dag är alla borta och det gör ont att tänka på dem, säger hon tyst. Hon öser beröm över alla som arbetade med att ta hand om de finska krigsbarnen, sina egna insatser vill hon inte orda så mycket om. Men klart är att hon tillhörde de tongivande inom organisationen. Hon blev känd som en mycket skicklig organisatör, många av resorna med de finska barnen som kom till Sverige leddes av henne. Efter krigsslutet fick hon flera utmärkelser, en av dem är Finlands Vita Ros, som delas ut till personer som gjort förtjänstfulla insatser. ? Min enda tanke var att vi måste hjälpa de utsatta barnen, jag gjorde bara det jag skulle, säger hon. Fakta/Finlands Vita Ros Stadgarna för Finlands Vita Ros orden fastställdes den 16 maj 1919 av Finlands riksföreståndare C G Mannerheim. Dess utmärkelsetecken tilldelas för förtjänster fosterlandet till fromma Det kan också tilldelas utlänningar. Källa: www. ritarikunnat. fi I motiveringen för Borghild Svanbergs utmärkelse Finlands Vita Ros står att läsa: ?Som lotta utförde hon synnerligen förtjänstfulla insatser för finska barns väl. Som ledare företog hon åtskilliga resor och hon har arbetat på många inkvarteringsställen? Källa: Finlands ambassad Fakta/Krigsbarnsträffen i Haparanda/Torneå Pågår i tre dagar och inleds idag med en träff för krigsbarn i Haparanda/Torneå På tisdagen avtäcks ett krigsbarnsmonument i Tullparken, Haparanda där konung Carl XVI Gustaf och president Tarja Halonen deltar Onsdagen avslutas med en svenskfinsk gudstjänst i Haparanda kyrka Arrangör är Riksförbundet Finska Krigsbarn, RFK och Centralförbundet för krigsbarnsföreningar i Finland.

En vit ros kom barnen till hjälp

En av de personer som engagerade sig i de finska krigsbarnen var Borghild Svanberg som arbetade som stabslotta i Haparanda. 1947 tilldelades hon utmärkelsen, Finlands Vita Ros, för sina insatser. Till sommaren fyller hon 101 år, men minnet av arbetet vid gränsen finns fortfarande kvar.