Jag sitter och läser ett dokument som handlar om de ekonomiska konsekvenserna för Lulebo när man säljer 1 600 lägenheter till Rikshem. Dokumentet visar att bortfallet av dessa 1 600 lägenheter innebär ett vinsttapp på 62,3 miljoner kronor.
Det är uppseendeväckande siffror. Lulebo gjorde en vinst på 33,7 miljoner år 2014. Utan de nu sålda fastigheterna skulle den vinsten ha förbytts i förlust.
Självklart borde en ekonomisk konsekvensanalys ha ingått i beslutsunderlaget till kommunfullmäktige innan det forcerade beslutet om utförsäljningar togs i juni i år. Men styrelsen i Lulebo har inte efterfrågat ett sådant underlag. Än mindre har de socialdemokratiska kommunalråden brytt sig.
Men historien slutar inte där. Jag försöker kontakta ekonomichefen på Lulebo för att kunna ställa några följdfrågor om materialet.
Ekonomichefen blir klart besvärad när jag ringer. Han ber mig att återkomma, ”vi har en ny chef nu” förklarar han.
När jag ringer upp honom dagen efter har han pratat med den nya vd:n och beskedet är att han inte kan prata med mig utan jag måste kontakta den nya vd:n Anna-Stina Nordmark. Men det var inte henne jag ville prata med.
Ett bortfall på 62,3 miljoner i driftnetto ersätter man inte så lätt. Av hela försäljningssumman på 1,6 miljarder ligger cirka 1,3 miljarder på Lulebos lägenheter (resten är kommunala äldreboenden som också säljs). De försålda fastigheterna var belånade och där försvinner ytterligare 423 miljoner, enligt dokumentet som jag håller i min hand.
Återstår då ett netto på 800-900 miljoner som Lulebo ska använda på bästa sätt. Oavsett hur man gör, bygger nytt, bygger om eller sätter pengarna på banken så blir det svårt att få en avkastning som överstiger ett par procent i dag, kanske kommer man upp i 20 miljoner i avkastning.
Det innebär i så fall att nettoförlusten för Lulebo på Rikshemsaffären uppgår till cirka 40 miljoner per år. Lågt räknat.
Minus 40 miljoner per år ersätter man inte i en handvändning. Ägartillskott från kommunen lär det inte bli fråga om. Det som återstår då är att höja hyrorna i de resterande lägenheterna.
Om detta ville jag ställa frågor till den som har bäst kännedom om sakläget. Jag ville ställa frågor eftersom jag sitter i kommunfullmäktige och på måndag ska fullmäktige ta ställning till ett antal bolagsbildningar för att skattefritt föra kunna föra över lägenheterna till Rikshem. Och kommunledningen (S) har inte presenterat någon ekonomisk konsekvensanalys av affären. I stället har man ett glättigt, politiskt tillrättalagt underlag där affären beskrivs som en lösning på bostadskrisen i Luleå.
För några månader sedan hade vi ett välskött, ekonomiskt starkt kommunalt bostadsbolag i Luleå. I dag har vi ett varumärke som är kört i botten, en arbetsplats där anställda inte törs prata ens med folkvalda politiker och en högst osäker framtid som väntar både för anställda och hyresgäster. Det gick fort.
Bertil Bartholdson
Vänsterpartiet Luleå