Här går personalen på knäna

Joursystemet på laboratoriemedicin sliter ut personalen på Kalix sjukhus. Nu vädjar personalen till landstinget för en förändring innan fler blir sjukskrivna och patienterna drabbas.

Foto: '

Foto: '

Foto: '

vård2016-06-04 07:00

Redan känner personalen att patientsäkerheten inte uppfylls. "Vi upplever att den svåra arbetssituationen vi har, som till fullo beror på beredskap, gör att vi inte längre kan uppfylla de skyldigheter för patientsäkerheten som vår legitimation ålägger oss", skriver personalen i en skrivelse till sina överordnade på landstinget.

Beredskapen är grundproblemet till att arbetssituationen är så ansträngd.

Den anställda som har beredskap jobbar 13 till 22 och har sedan beredskap från 22 till 07 och kallas då in när det behövs. Som värst kan en anställd jobba 27 timmar i streck. Aktivt arbete under beredskap förekommer mer än varannan natt, uppger personalen i sin skrivelse.

Man skriver också att det här har lett till att personalstyrkan drabbas markant. Antalet deltidsanställda har under de tre senaste åren stigit från 10 till 80 procent. Alla biomedicinska analytiker som har nyanställts under samma period har sagt upp sig. Och enhetschefen som hade varit där i 30 år har sagt upp sig "då hon känner att hon inte längre kan ta ansvar för vår arbetsmiljö."

Läget är allvarligt. Något annat kan inte vårdförbundets Camilla Engström Degerlund säga. Hon befarar att vi kommer se fler sjukskrivningar i Kalix om inget görs åt beredskapen.

– Beredskap är något som används av till exempel vattenfall där man har haft beredskap ifall det blåser ett träd över en elledning. Men landstinget har i många år använt det som ett sätt att lösa bemanningsproblematiken. Man har inte bemanning. Tanken är inte att de ska vara uppe på nätterna, men det är de ju nu. Antingen får man då schemalägga på natten eller se över hur verksamheten se ut, säger Engström Degerlund.

Då krävs fler anställda?

– Ja, det krävs det. Men du behöver ju ha en vettig arbetsmiljö också.

Hur påverkar det här patienterna?

– Det påverkar dem, även om de kanske inte märker det. För det fördröjer ju deras behandling.

Camilla Engström Degerlund anser att vårdförbundets medlemmar är undervärderade hos landstinget.

– Vi ses inte som så värdefulla och det tycker jag är ett bekymmer. I labbverksamhet kan man ta in apparater, och det är bra med hjälpmedel, men när hjälpmedel inte fungerar – vad gör vi då? Det måste alltid finnas någon som övervakar maskinerna, det vill säga: Vi kan inte vara utan biomedicinska analytiker.

Varför tro du att den är undervärderad?

– Det pratas för tyst om vad de gör, säger hon och förklarar:

– Vid olyckor eller vid en förlossning om en kvinna blöder mycket är det självklart att det ska finnas tillgång på blod. Och vem är det som ska fixa fram det? Det är ju de biomedicinska analytikerna, med hjälp av blodgivare naturligtvis.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om