Där är innehållet i de tre utställningar som Ájtte svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk visar under hösten. Utställningarna öppnades med en trippelvernissage i helgen.
Under ett års tid hade konstnärerna Emil Juuso från Mertajärvi och Patrik Tuoremaa från Karesuando och slöjdaren, Andreas Hultqvist, ett konstnärskollektiv i Kiruna. De ville underlätta för sig själva att måla och skapa, slippa plocka fram och bort grejerna och fokusera mer på konsten. Under det året blev det också, berättar Patrik Tuoremaa, många tavlor målade. När Andreas skulle flytta kändes dock lokalen för dyr, så kollektivet upphörde, men många av de tavlor Patrik Tuoremaa och Emil Juuso producerade i kollektivet finns med i deras utställning som öppnade på Ájtte i helgen.
– Jag brinner verkligen för att måla och skulle vilja ha ännu mer tid för det, säger Patrik Tuoremaa.
Han kommer från Karesuando, men bor i Kiruna. Något han ser som ett nödvändigt ont för att kunna jobba och försörja sig, fast han egentligen skulle vilja tillbringa mycket mer tid i stugan hemma i Karesuando.
På de vita väggarna på Ájtte finns en del mörker som runnit ur Tuoremaas penslar. Där är en halshuggning av en samisk man, en ung man som hängt sig och en del annan svärta.
– Jag målar bilder och tankar jag får i huvudet och försöker ofta göra en egen version av motiven. Ibland undrar man ju kanske varför det är de goda människorna som tar livet av sig. Varför är det inte de onda ledarna i världen? Det kanske inte hade löst alla världens problem, men det är sånt jag kan fundera på. En del av det jag har målat handlar också om kolonialism och kristnandet av samer. Jag kommer ju från Karesuando och har både samiskt och icke-samiskt ursprung och har fått höra många historier under min uppväxt - en del av det finns i tavlorna.
Varken Emil Juuso eller Patrik Tuoremaa kunde närvara vid vernissagen. Älgjakten kom emellan. Men där, i jakttornet, kan det bli också bli en del målat.
– Jag brukar ta med mig några tomma canvasdukar och färger, så där hänger en tio - femton tavlor, berättar Patrik Tuoremaa.
Det var också vernissage för Berit Ingas utställning ”Renen i världen” i helgen. Utställningen finns i Ájtte stora lokal för tillfälliga utställningar och handlar om renen i ett globalt perspektiv, både som biologisk och kulturell varelse.
– Det finns så många missförstånd kring renen. Jag vill förmedla att det är ett fantastiskt djur. Till exempel har den överlevt klimatförändringar som inte mammuten och jättehjorten klarade. Renen är också det enda hjortdjur som man lyckats domesticera. För att nämna något.
Utställningen om renen är informativ, men där finns också mycket kreativa och finurligt pedagogiska inslag. Ett bord i mitten är utformat som ett spel med frågor om renen, medan ett annat visar renens årscykel. Runt om står pallar med uppfällbara klaffar som till exempel visar vad renen äter.
Den tredje utställningen som visas på Ájtte under hösten är fotoutställningen ”Young Sápmi” skapad av samiska ungdomar i Jokkmokk. Med finansiering från Allmänna arvsfonden försågs tolv ungdomar i åldern 14-19 år med varsin digitalkamera. Där är bilder från kalvmärkningar, på fyrhjulingar och skotrar, hundar och fjäll. ”Young Sápmi” visades första gången i samband med Folk- och världsmusikgalan i Helsingborg i våras.