15 porträtt på kvinnor och två stora bildreportage består Anna Tärnhuvuds, 30, samlingsutställning av som pågår fram till den 28 mars i Strand galleria.
Anna som bor i Stockholm, och har pojkvän i Luleå, arbetar som frilansande bildjournalist till vardags och har ett flertal fina utmärkelser i ryggsäcken.
– Det var Olle (Annas pojkvän reds.anm) som tipsade gallerian om mig. De kollade upp min hemsida och mina bilder. Sedan ringde de och frågade om jag ville ställa ut. De tyckte nog att det var kul för det sticker ut lite. Just bildjournalistik och bildberättande kanske inte är något man ser varje dag i Luleå.
Att valet föll på att skildra kvinnor kom naturligt när Anna skulle välja tema inför utställningen.
– Jag fotar ofta kvinnor. Mycket i mina egna projekt och när jag tar egna initiativ. När jag gått igenom arbeten som jag fotat i uppdrag åt tidningar så är det mycket män. Det är mycket män som syns i det offentliga och i media i allmänhet. Därför kände jag att jag vill lyfta fram kvinnor som en hyllning till alla kvinnor jag träffat i mitt jobb, säger Anna Tärnhuvud.
Vad är dina förväntningar med utställningen?– Det är att Luleåborna ska få se något som griper tag i dem. Som berör dem och som får dem att tänka efter. Allt ifrån politiska viktiga frågor som abortlagen i Nicaragua till att se en människa som inte ser ut som alla andra. Det är viktigt att de får synas mer, både i media och i utställningar. Att människor som sticker ut ska få ta plats, men på ett ödmjukt sätt. Det är en vanlig människa som inte vill bli bedömd utifrån hur den ser ut.
Hur känns det när du tar en riktigt lyckad bild?– Då känns det i hela kroppen. Jag brukar få ett adrenalinpåslag och blir väldigt glad. Man vill ladda upp den i datorn direkt. Om jag är med om en situation där jag känner att jag kan få till en bra bild så blir man väldigt rädd att man missar det. Att man missar situationen händer ju såklart ibland. Det är mycket teknik och saker som händer runt omkring.
Hur är det att vara fotograf som kvinna?– Det är en mansdominerad bransch, men som kvinna är man väldigt uppskattad. Jag tycker att man kan ha en fördel som kvinna i många möten med människor också. Vissa situationer, som Nicaragua-utställningen, där jag varit och fotat unga tjejer och kvinnor som drabbats av abortlagen. Där tror jag absolut att de får ett större förtroende för mig som kvinna och att jag kan sätta mig in i deras situation.