Den 30 april röstar befolkningen i Centralasiens mest folkrika land om genomgående förändringar i landets författning.
USA-stödda Radio Free Europe/Radio Liberty konstaterar att en majoritet av den hårt kontrollerade befolkningen i den forna Sovjetrepubliken väntas ge sitt godkännande.
Förändringarna är långtgående: runt 60 procent av grundlagen har enligt Eurasianet skrivits om. Inte minst innebär det att president Mirzijojevs tid vid makten "nollställs" – vilket i praktiken möjliggör att 65-åringen, som kom till makten 2016 efter föregångaren Islam Karimovs bortgång, kan styra landet till och med år 2040.
I fjol drevs en liknande grundlagsändring igenom i Ryssland, där president Vladimir Putin nu kan sitta kvar vid makten i ytterligare minst ett årtionde.
Utdömt omval
De planerade förändringarna innebär mer smolk i bägaren för de som hoppades på nydaning och demokrati i Uzbekistan.
Sedan den enväldige och hårdföre Islam Karimovs frånfälle har Sjavkat Mirzijojev visserligen drivit igenom vissa ekonomiska och sociala reformer, så som avskaffandet av det tidigare obligatoriska, slavliknande arbetet på landets bomullsfält.
Parallellt har han dock anklagats för att strypa befolkningens rättigheter och alltmer stärka sitt eget maktgrepp. När han omvaldes i oktober 2021 var det i ett val som internationella observatörer dömde ut för sin totala avsaknad av verklig opposition.
Blodiga protester
Parlamentet i Tasjkent skulle egentligen ha röstat om grundlagsändringarna redan i fjol, rapporterar The Diplomat. Men när delar av innehållet blev känt utbröt omfattande och blodiga protester i Karakalpakstan i västra Uzbekistan, en autonom republik som ofta beskrivs som en av forna Sovjetunionens mest eftersatta regioner.
I förslaget till ny konstitution reviderades Karakalpakstans rätt till självbestämmande och rätt till att genom en folkomröstning bryta sig loss från Uzbekistan. I samband med protesterna drogs förslaget snabbt tillbaka, men dessförinnan hade en mängd personer – ingen vet exakt hur många – fått sätta livet till i samband med kraftigt övervåld från polisens sida.
Under året som gått sedan dess har en rad personer ställts inför rätta för sin inblandning i protesterna, enligt The Diplomat, däribland juristen och journalisten Dauletmurat Tadzjimuratov som i januari dömdes till 16 års fängelse. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch var rättegången full av oegentligheter.
Under fredagen dömdes ytterligare närmare 30 personer till långa fängelsestraff för sina påstådda roller i protesterna i Karakalpakstan.
Släktingar får maktpositioner
Tidigare i mars manade USA:s utrikesminister Antony Blinken – under sitt första besök i Centralasien – Uzbekistans styre att respektera grundläggande friheter och införa demokratiska reformer.
Inte minst i ljuset av den kommande folkomröstningen ser det dock dystert ut. Enligt tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace har presidenten – i linje med en politisk tradition i Centralasien – utnämnt en rad nära familjemedlemmar till höga poster inom regeringen.
Dessutom sägs han ha använt skattepengar för att bygga sig ett enormt presidentpalats, inrett med argentinsk marmor och Swarovskikristall. Till palatset anlades en tillhörande privat väg – på bekostnad av hundratals boende i området vars hem fick rivas, skriver Radio Free Europe/Radio Liberty.