Enorm, flytande sop-ö har skapat nytt ekosystem

En enorm ansamling sopor driver runt i Stilla havet – och har blivit en hemvist för arter som anemoner och krabbor. Det har uppstĂ„tt ett nytt, flytande ekosystem, bedömer forskare.

Ryggradslösa djur har skapat sig ett liv pÄ plastskrÀp lÄngt ute i Stilla havet. Arkivbild.

Ryggradslösa djur har skapat sig ett liv pÄ plastskrÀp lÄngt ute i Stilla havet. Arkivbild.

Foto: Peter Dejong/AP/TT

USA2023-04-21 05:45
TT

"Sopön" mĂ€ter över 1,6 miljoner kvadratkilometer – drygt tre gĂ„nger Sveriges yta – och driver runt i havet mellan Kalifornien och Hawaii. Det handlar inte om en kompakt ö, utan vĂ€rldens största sopansamling som Ă€r löst sammanhĂ„llen av en enorm virvelström som drar in skrĂ€p mot mitten.

Och just dÀr, lÄngt ute till havs, har en mÀngd arter vars habitat normalt Àr nÀra kuster lyckats överleva och reproducera sig, visar en studie som har publicerats i Nature Ecology and Evolution.

Forskarna hÀmtade in 105 föremÄl under november 2018 till i januari 2019, frÄn de östra delarna av det stora sopomrÄdet, pÄ engelska kallat "The great pacific garbage patch".

Ryggradslösa djur

PÄ de inhÀmtade föremÄlen hittades 484 ryggradslösa djur av 46 olika arter, varav de allra flesta i normala bor fall nÀra kusten. Det verkar som att plastskrÀpet har gjort det möjligt för nya flytande ekosystem med arter som normalt inte kan klara sig pÄ öppet hav men faktiskt kan överleva dÀr, enligt forskarna.

– Det var överraskande att se hur vanligt förekommande de kustnĂ€ra arterna var. De fanns pĂ„ 70 procent av skrĂ€pet som vi hittade, sĂ€ger Linsey Haram vid Smithsonians miljöforskningscenter (SERC) till CNN.

Mycket av det inhÀmtade skrÀpet var kraftigt nedbrutet och skört efter att ha slitits ute till havs i mÄnga Är. PlastskrÀpet kan överleva lÀnge i havet, medan organiska material bryts ned och sjunker pÄ nÄgra mÄnader eller möjligen Är.

Äter varandra

PÄ vissa av föremÄlen hittades bÄde kustnÀra arter och arter som brukar leva lÄngt ute till havs. DÀr förekommer antagligen konkurrens om bÄde utrymme och föda, sÀger Linsey Haram.

– Det Ă€r svĂ„rt att veta exakt vad som pĂ„gĂ„r, men vi har sett bevis pĂ„ att vissa kustanemoner Ă€ter arter frĂ„n lĂ€ngre ut till havs, sĂ„ vi vet att viss predation pĂ„gĂ„r mellan de tvĂ„ samhĂ€llena, sĂ€ger hon.

Forskare har tidigare varnat för att invasiva kustarter kan leda till betydande förÀndringar i den marina miljö.

Vad det i lÀngden kommer att innebÀra att nya arter har etablerat sig lÄngt ute till havs Àr inte klarlagt, och det Àr svÄrt att slÄ fast precis hur de har tagit sig ut sÄ lÄngt till havs och hur de har lyckats överleva.

Fakta: SopomrÄdet i Stilla havet

SopomrĂ„det bestĂ„r av över uppskattningsvis 1 800 000 000 000 (1,8 tusen miljarder) plastföremĂ„l, enligt den ideella miljöorganisationen The ocean cleanup.

Det motsvarar över 200 föremÄl för varje mÀnniska i vÀrlden.

Det Ă€r dock svĂ„rt att avgöra antalet med nĂ„gon exakthet – det kan ligga pĂ„ allt frĂ„n 1,1 tusen miljarder till 3,6 tusen miljarder föremĂ„l.

Allra störst koncentration av skrÀp finns i mitten av omrÄdet, medan det blir betydligt glesare utÄt kanterna.

Plast i haven kan orsaka undernÀring hos djur som ibland misstar skrÀpet för mat. Dessutom kan djur fastna i plasten. Enligt studier Àr 17 procent av de arter som pÄverkats av plast i havet listade hos Internationella naturvÄrdsunionen (IUCN), som sköter den globala förteckningen över rödlistade arter.

KĂ€llor: The ocean cleanup, AP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Miljö
Utrikes
Internationella naturvÄrdsunionen