FrĂ„n junta till folkstyre – och tillbaka

Myanmars militĂ€r har fört bort landets ledare Aung San Suu Kyi och gripit makten i en kupp. HĂ€r Ă€r nĂ„gra milstolpar pĂ„ landets vĂ€g frĂ„n juntastyre till stapplande och problemtyngd demokrati – som kan visa sig bli en historisk parentes.

Myanmars mÄngÄriga ledare Aung San Suu Kyi. Arkivbild.

Myanmars mÄngÄriga ledare Aung San Suu Kyi. Arkivbild.

Foto: Aung Shine Oo/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2021-02-01 08:47

2010:Juntan hÄller val i november, och det militÀrstödda partiet USDP utser sig till segrare. Aung San Suu Kyis parti Nationella demokratiska förbundet (NLD) och flera andra partier bojkottar valet, som av observatörer bedöms vara varken fritt eller rÀttvist.

Mindre Àn en vecka efter valet slÀpps Suu Kyi frÄn den husarrest dÀr hon tillbringat merparten av de senaste tjugo Ären.

2011:Juntan slÀpper ovÀntat ifrÄn sig den formella makten till en halvcivil regering under den tidigare generalen Thein Sein, som genomför omfattande förÀndringar i den repressiva staten. Flera medborgerliga rÀttigheter medges, dÀribland mötes- och yttrandefrihet.

2012:NLD vinner 43 av 45 platser i ett fyllnadsval i april. Suu Kyi blir parlamentsledamot.

USA och EU börjar lyfta sanktioner mot landet och mÄnga vÀsterlÀndska företag etablerar sig i landet.

Samtidigt hÀrjas delstaten Rakhine i vÀstra Myanmar av etniskt motiverat vÄld, framför allt riktat mot den muslimska minoritetsgruppen rohingya.

I november blir Barack Obama den första amerikanska presidenten att besöka landet.

2015:NLD vinner en jordskredsseger i vad som beskrivs som ett historiskt val. Arméchefen Min Aung Hlaing gratulerar Suu Kyi och hennes parti.

2016:NLD tar formellt makten, och Suu Kyi fĂ„r titeln statsrĂ„dgivare – en ledarroll som skrĂ€ddarsytts för att kringgĂ„ en regel som förbjuder personer som sjĂ€lva har, eller har familjemedlemmar som har, utlĂ€ndskt medborgarskap frĂ„n att bli president. Suu Kyis tvĂ„ söner Ă€r bĂ„da brittiska medborgare.

2017:Den framstÄende muslimske advokaten Ko Ni, en stridbar kritiker av militÀren och rÄdgivare till Suu Kyi, mördas i Rangoon.

Den 25 augusti inleder militĂ€ren en massiv offensiv i Rakhine som beskrivs som ett svar pĂ„ attacker frĂ„n extremistgrupper. Den brutala operationen driver omkring 750 000 rohingyer pĂ„ flykt över grĂ€nsen till Bangladesh.

2018:TvÄ Reutersjournalister fÀngslas, anklagade för att ha brutit mot lagar om statshemligheter i samband med rapportering om en massaker pÄ rohingyer. De sitter inlÄsta i över 500 dagar innan de benÄdas.

2019:USA inför sanktioner mot Myanmars arméchef och tre andra högt uppsatta militÀrer.

Gambia drar Myanmar inför rÀtta vid Internationella domstolen i Haag (ICJ), för folkmord pÄ rohingyer i Rakhine. Suu Kyi reser personligen till Haag för att hÄlla i landets försvar.

2020:ICJ avfÀrdar Suu Kyis försvar och ÄlÀgger Myanmar att vidta ÄtgÀrder för att förhindra folkmord.

Myanmar hÄller sina andra demokratiska val, men stora delar av befolkningen i landets konflikthÀrjade delar stÀngs ute. NLD segrar som vÀntat.

2021:Efter veckor av anklagelser om valfusk, som regeringen inte bemöter, frihetsberövar militÀren Aung San Suu Kyi och president Win Myint den 1 februari, dagen dÄ det nya parlamentet skulle sammantrÀda för första gÄngen sedan valet.

MilitÀren griper makten och utropar ett ettÄrigt undantagstillstÄnd.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!