Dansk Folkeparti i kris – saknar arvtagare

Partiledaren för Dansk Folkeparti rÀknar med att avgÄ efter nederlaget i kommunvalet. Det invandringskritiska partiet har dock problem med ÄtervÀxten.
–Det finns ingen naturlig arvtagare, sĂ€ger statsvetarprofessorn Rune Stubager.

StÀmningen pÄ valvakan i Viborgs rÄdhus var inte hög efter Dansk Folkepartis katastrofala kommunval. Nu vÀntas partiledaren Kristian Thulesen Dahl avgÄ, men det finns ingen naturlig ersÀttare.

StÀmningen pÄ valvakan i Viborgs rÄdhus var inte hög efter Dansk Folkepartis katastrofala kommunval. Nu vÀntas partiledaren Kristian Thulesen Dahl avgÄ, men det finns ingen naturlig ersÀttare.

Foto: RenĂ© SchĂŒtze/Ritzau Scanpix/TT

Danmark2021-11-17 14:31

Redan tidigt pÄ valkvÀllen sade Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl att hans framtid som ledare för det invandringskritiska partiet bör utvÀrderas sedan det samlade vÀljarstödet i kommunerna mer Àn halverats.

PÄ onsdagen, dagen efter valet, sade Thulesen Dahl att han Àr övertygad om att partistyrelsen i helgen kommer att fatta beslut om att kalla till ett extrainsatt Ärsmöte för att vÀlja en ny partiledare och att han sjÀlv inte Àr aktuell för omval.

Dömd för förskingring

Redan i samband med det ordinarie Ă„rsmötet i september ifrĂ„gasattes han som partiledare. Det fanns dock inga motkandidater nĂ€r Kristian Thulesen Dahl – en av medgrundarna till partiet 1995 – blev omvald.

– Partiledardiskussionen i Dansk Folkeparti har varit pausad i vĂ€ntan pĂ„ en slutgiltig dom mot Morten Messerschmidt, sĂ€ger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, till TT.

Morten Messerschmidt Àr vice ordförande i partiet och folketingsledamot, och sÄgs lÀnge som en framtida kronprins i partiet. Men i augusti i Är dömdes han till sex mÄnaders villkorlig dom för att ha förskingrat EU-medel under sin tid som Europaparlamentariker.

Messerschmidt överklagade direkt till hovrÀtten (landsretten) och dom vÀntas i februari, men nu uppger 41-Äringen att han kan komma att stÀlla upp som partiledarkandidat efter Kristian Thulesen Dahl, som har suttit pÄ posten sedan 2012.

– Det Ă€r nĂ„got jag ska övervĂ€ga, men det Ă€r ingen hemlighet att jag pĂ„ senare Ă„r har gĂ„tt runt med tunga moln över huvudet, sĂ€ger Messerschmidt, efter ett möte med partiets folketingsgrupp, enligt nyhetsbyrĂ„n Ritzau.

Lag och ordning – en hjĂ€rtefrĂ„ga

En fÀllande dom Àven i den högre instansen lÀr dock leda till att Messerschmidt försvinner ur partiledardiskussionen, tror statsvetaren Rune Stubager.

– Om han döms blir det svĂ„rt för honom att bli partiledare för ett parti som har lag och ordning som sin hjĂ€rtefrĂ„ga, sĂ€ger Stubager.

Erik Holstein, politisk kommentator pÄ tidningen Altinget, ser det som mest troligt att Peter Kofod, Dansk Folkepartis enda nuvarande Europaparlamentariker, tar över som ledare.

– Det Ă€r inte nĂ„got drömscenario för DF. NĂ„gra hade sett Kofod som en framtida partiledare, men dock lĂ€ngre fram i tiden, sĂ€ger Erik Holstein till Ritzau.

Att Dansk Folkeparti skulle backa i kommunvalet var inte ovÀntat, men en halvering av röststödet var kanske ett större fall Àn vÀntat.

– Dansk Folkeparti har aldrig varit ett stort kommunparti. De har ingen riktigt stark bas att hĂ„lla fast vid och dĂ„ kan det gĂ„ sĂ„ hĂ€r. Det var delvis vĂ€ntat, för de har haft dĂ„liga opinionsmĂ€tningar nationellt, sĂ€ger Rune Stubager.

Försvagning av invandringskritiska partier

DĂ€remot gick det högerpopulistiska Nye Borgerlige framĂ„t rejĂ€lt. Partiet fick ett kommunfullmĂ€ktigemandat 2017 – nu vĂ€ntas Nye Borgerlige fĂ„ 64 mandat efter att ha samlat 3,6 procent av rösterna.

– Men samlat sett vĂ€xer de betydligt mindre Ă€n vad Dansk Folkeparti tappar. SĂ„ totalt sett Ă€r det hĂ€r en försvagning av den invandringskritiska högern, sĂ€ger Rune Stubager.

Nye Borgerlige kom in i folketinget efter valet sommaren 2019 med fyra mandat och har haft medvind i opinionen nationellt, men lyckades inte nÄ upp till de nivÄerna i kommunvalet.

– De lever ju gott i skuggan av att inte ha nĂ„got inflytande. DĂ„ kan man kosta pĂ„ sig att kritisera regeringen. Det stora testet för Nye Borgerlige skulle bli om de uppnĂ„r samma position som Dansk Folkeparti en gĂ„ng hade nĂ€r deras mandat var avgörande för en borgerlig regering. DĂ„ finns det inga fribiljetter för att föra fram kritik kostnadsfritt, sĂ€ger Rune Stubager.

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia KjÊrsgaard, Poul NÞdgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom frÄn populistiska Fremskridtspartiet, som de lÀmnade efter ett kaotiskt landsmöte pÄ vÄren samma Är.

KjÊrsgaard var vid tillfÀllet partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 dÄ Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid prÀglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets nÀst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har vÀljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med nÀrmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Vid tisdagens kommunval fick partiet 4,1 procent av rösterna, vilket Àr mer Àn en halvering jÀmfört med 2017.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fÄtt igenom mycket av sin politik som stödparti.

KĂ€llor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!