"Om en grips fÄr regimen fyra nya fiender"

Under det Ă„r som har gĂ„tt sedan det omstridda presidentvalet i Belarus har Aleksandr Lukasjenko lyckats tysta mĂ„nga belarusier – med fabricerade mĂ„l, vĂ„ld och förtryck. Men strĂ€van efter förĂ€ndring har inte kuvats.
–Nu omprövar vi vĂ„rt agerande och funderar pĂ„ nya metoder, sĂ€ger aktivisten Vladimir Velitjkin till TT.

Vladimir Velitjkin, chef för mÀnniskorÀttsorganisationen Vjasna i Brest i Belarus, till vÀnster. Till höger, bloggaren Sergej Petruchin som nu avtjÀnar ett fÀngelsestraff.

Vladimir Velitjkin, chef för mÀnniskorÀttsorganisationen Vjasna i Brest i Belarus, till vÀnster. Till höger, bloggaren Sergej Petruchin som nu avtjÀnar ett fÀngelsestraff.

Foto: Vjasna/TT

Belarus2021-08-09 04:30

Den 9 augusti 2020 Àgde det mycket omstridda presidentvalet i Belarus rum. Som vÀntat sÀkrade Aleksandr Lukasjenko, ofta kallad Europas sista diktator, en mandatperiod till och i det officiella valresultatet pÄstods han ha fÄtt stöd av 80 procent av belarusierna. Oppositionen och stora delar av omvÀrlden anser att valet var riggat.

Vladimir Velitjkin greps dagen efter valet. Omringad av skÀllande hundar och med hÀnderna i bojor bakom ryggen fördes han till ett hÀkte.

– Jag visste att de skulle komma efter mig. Om inte den dagen, sĂ„ nĂ€sta dag. Och det gjorde de, berĂ€ttar han för TT.

Under valet dokumenterade han valfusk i staden Brest, dÀr han leder den i Belarus vÀlkÀnda mÀnniskorÀttsorganisationen Vjasna.

– Vi greps som om vi vore högriskbrottslingar. Om du inte böjde dig tillrĂ€ckligt mycket framĂ„t slog de dig i huvudet med batongen.

Brest Ă€r en stad med runt 340 000 tusen invĂ„nare i vĂ€stra Belarus, pĂ„ grĂ€nsen till Polen. Staden har en lĂ„ng historia av protester – folk gĂ„r ofta gĂ„ ut pĂ„ gatorna för att demonstrera mot allt frĂ„n kontroversiella lagar till miljöfrĂ„gor.

I augusti bröt protester mot valresultatet ut i huvudstaden Minsk, i Brest och andra stĂ€der. PĂ„ bara nĂ„gra dagar greps tusentals personer av sĂ€kerhetspolisen runt om i landet. HĂ€kten och domstolsbyggnader – som ofta har celler i kĂ€llarna – fylldes med gripna.

– DĂ€r var det trĂ„ngt. Och jag sĂ„g hundratals övergrepp, berĂ€ttar Velitjkin om hur det var nĂ€r han greps.

PÄ akuten i Brest tog lÀkare emot runt hundra skadade om dagen. I medier beskrev lÀkare det som att de jobbade pÄ fÀltsjukhus.

– Vissa hade allvarliga skador frĂ„n handgranater, frĂ„n gummikulor... En kille hade ett hĂ„l pĂ„ fem centimeter och hans ben stack ut frĂ„n bröstkorgen. Vissa föll i koma, berĂ€ttar Vladimir Velitjkin.

Domedagen

Den fjÀrde dagen efter det att han hade gripits fördes han till domstolen.

– Det kĂ€ndes som att vara i paradiset jĂ€mfört med hĂ€ktet. Jag tillĂ€ts ringa min fru – först dĂ„ fick hon veta var jag var. Hon blev glad och jag var rörd, sĂ€ger Vertitjkin och börjar skratta.

Natten den 14 augusti fick han till slut Äka hem. Gatorna patrullerades av poliser och rÀdslan att bli gripen pÄ nytt fanns kvar. Domstolen slog fast att Vladimir Velitjkin hade deltagit i en icke-sanktionerad protest och han fick betala böter.

Men straffen varierade, andra tvingades vara kvar lÀngre.

– Ju fler skador man hade fĂ„tt, desto hĂ„rdare straff blev det. Man fick sitta kvar i hĂ€ktet tills det hade lĂ€kt – som om du vore en hund. En av mina kollegor fick ena armen och flera revben brutna. Han satt frihetsberövad i 15 dagar.

Dagen efter det att Vladimir Velitjkin slĂ€ppts var han pĂ„ kontoret för att fortsĂ€tta sitt arbete – att ge juridisk hjĂ€lp till aktivister och dokumentera övergrepp mot dem.

– Folk var mörbultade. Ingen var blyg för att visa rumpan – för det var bara ett stort blĂ„mĂ€rke. Mina kollegor har fortfarande mardrömmar och Ă€r rĂ€dda för polisbussar.

Samlas - men inte pÄ kontoret

PĂ„ ettĂ„rsdagen av valet kommer medarbetare pĂ„ Vjasna att samlas – men digitalt. Orsaken till att de inte ses fysiskt Ă€r att förföljelser av mĂ€nniskorĂ€ttsaktivister fortsĂ€tter.

– PĂ„ kontoret fĂ„r vi stĂ€ndigt besök av agenter och poliser. DĂ€rför kan vi inte vara dĂ€r. Nu driver de dessutom ett rĂ€ttsfall mot oss.

Trots avsaknaden av större demonstrationer fortsÀtter gripanden och husrannsakningar i Belarus, men Vjasna tÀnker inte ge upp och fortsÀtter sitt arbete.

– Regimen ville eliminera protesterna. Men de som demonstrerade har nĂ€ra och kĂ€ra. Om en grips fĂ„r regimen fyra nya fiender pĂ„ köpet.

Och kÀnslan av solidaritet och samhörighet finns kvar bland belarusier.

– Vi protesterar, men pĂ„ ett mer lĂ„gmĂ€lt sĂ€tt. Om man Ă€r ute pĂ„ gatan och protesterar, dĂ„ försöker man göra det pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att man slipper fĂ€ngelse och böter.

Samtidigt tror han att det kommer att bli stora protester igen.

– De kommer att bryta ut igen. Men nĂ€r och vad som kommer att trigga i gĂ„ng det – det vet vi inte, sĂ€ger Vladimir Velitjkin.

Fakta: MÀnniskorÀttsorganisationen Vjasna

MĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Vjasna bildades 1996, nĂ€r Belarus ocksĂ„ upplevde en vĂ„g av politisk repression i samband med protester. Även dĂ„ anvĂ€nde poliser vĂ„ld mot demonstranterna. Sedan dess har organisationen hjĂ€lpt tusentals personer med juridiskt stöd.

Medarbetare pÄ organisationen registrerar övergrepp, tortyr, politiska förföljelser, förhÄllanden i fÀngelser och hjÀlper nÀrstÄende till fÀngslade att skriva klagomÄl. Vjasna har under 20 Ärs tid drivit frÄgan om förbud mot dödsstraff i Belarus.

KĂ€lla: Vjasna


Fakta: HÀndelseförloppet efter presidentvalet 2020 i Belarus

Belarus har skakats av omfattande protester sedan det av omvÀrlden mycket kritiserade presidentvalet den 9 augusti 2020, efter vilket den auktoritÀre Lukasjenko utropade sig som segrare.

Enligt oppositionsledare har över 30 000 mĂ€nniskor gripits sedan protesterna inleddes. VittnesmĂ„len om tortyr och övergrepp i polishĂ€ktena Ă€r mĂ„nga och flera demonstranter har dödats.

Myndigheterna har under Äret slagit ner pÄ bÄde mÀnniskorÀttsorganisationer och medier. Flera hemsidor har stÀngts ner. Poliser har genomfört husrannsakningar och gripanden av aktivister och journalister.

Den 23 maj tvingade Belarus ner ett Ryanairplan som flög över dess luftrum. Ombord fanns den regimkritiske journalisten Roman Protasevitj och hans flickvÀn. BÄda greps och Protasevitj riskerar upp till 15 Ärs fÀngelse. BÄda har flyttats till husarrest.

I juni 2021 dömdes oppositionspolitikern Viktor Babaryko, som utmanade Lukasjenko i det belarusiska presidentvalet, till 14 Ärs fÀngelse och böter pÄ motsvarande en halv miljon svenska kronor.

Den 2 augusti 2021 fick den belarusiska OS-sprintern Kristina Timanovskaja skydd pÄ den polska ambassaden i Tokyo. Timanovskaja hade dÄ kritiserat sina trÀnare pÄ sociala medier. Enligt henne försökte trÀnarna sedan tvinga henne att ÄtervÀnda till Belarus, men hon vÀgrade och vÀnde sig till japansk polis. Hon Àr nu i Polen.

Den 3 augusti hittades den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov död i Kiev i Ukraina. Han ledde en Ukrainabaserad ideell organisation som hjÀlper belarusier att lÀmna hemlandet. HÀndelsen utreds som misstÀnkt mord.

USA och EU har vid flera tillfÀllen fördömt regimens vÄld i Belarus och har infört en rad sanktioner det senaste Äret.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!