Politik och religion går hand i hand

Mattias Gardell är professor i jämförande religionsvetenskap och skrev sin doktorsavhandling 1995 om islam som den utövas av svarta i USA och är en av världens ledande inom ämnet. Just nu arbetar han med Sverige och religionens roll i landet på 2000-talet. Det religiösas inverkan på samhället heter ett projekt som de teologiska, humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga institutionerna i Uppsala sökt så kallade Linnépengar för.-Vi har jobbat hårt med att bygga broar mellan institutionerna, säger Mattias Gardell. - Nu vill vi studera vad som hänt med våra värderingar i kölvattnet av välfärdstatens nedmontering.Varför religiösa krig?
Angående konflikten i Mellanöstern konstaterar Mattias Gardell att religion har med allt att göra i Mellanöstern, men att det samtidigt vore ett misstag att se konflikten som enbart, eller i huvudsak, en religionskonflikt. I dagens Mellanöstern kan man inte säga att jude står mot muslim som står mot kristen. Det finns även muslimska israeler och kristna palestinier, religion och politik blandas alltså.-Visst finns det en religiös höger i Israel som ser det som sin plikt att i Guds namn bekämpa landets fiender och ser det som sin rätt att ockupera de landområden som Gud enligt deras tolkning av judisk tro har gett dem. Men Israel är samtidigt ett mycket heterogent land. Det finns mycket motstånd inom Israel mot ockupationen och krigspolitiken, som inte skildras i massmedia. Samma måttstock
Mattias Gardell anser att västvärlden, Sverige inkluderat, bör använda samma måttstock för båda parter i Israel/Palestinakonflikten. Om palestinska attentat mot israelisk civilbefolkning fördöms som terrorism bör samma term gälla när Israel angriper palestinsk civilbefolkning. -Det urskiljningslösa våldsangrepp Israel utförde mot Gaza sommaren 2006 utgjorde ett brott mot mänskligheten enligt den juridiska definition som används av Internationella brottsmålsdomstolen, säger Mattias Gardell. - Rimligen bör vi därför agera för att ställa premiärminister Olmert inför rätta för krigsförbrytelser.USA:s roll som uppbackare av Israel och som världens främsta härförare mot terrorismen är ett annat exempel på att religion och politik hänger samman och även blandas ihop.-George W Bush säger inte att han för krig mot islam, vilket ju skulle betyda att han förde krig mot en femtedel av jordens befolkning, säger Mattias Gardell. Tortyren tillbaka
I stället säger han att han är i krig mot ondskan och eftersom ondskan aldrig kan ta slut så riskerar vi till exempel att de undantagslagar som möjliggjort folkrättsvidriga krig blir permanenta.Tortyrens återkomst inom rättväsendet är en annan sak som Mattias Gardell studerat: -Tortyr kan ses som en politisk ritual där suveränen skriver in sin makt på de torterades kroppar. Att tortyren är offentlig - vi har alla sett bilderna på fångarna i Guantanamo - är viktigt. Det gör oss alla till vittnen. Som vittnen blir vi samtidigt medskyldiga till brottet, åtminstone i den mån vi vänder bort blicken.I de kränkningar amerikanerna utsatt fångarna för finns också många religiösa inslag. Man har bland annat tvingat muslimska fångar att äta fläskkött och att urinera på Koranen. Mänskliga rättigheter
Religion och politik hänger alltså ihop, men ibland på sätt som man inte anar. Mattias Gardell påminner om att religioner och dess ledarskap inte alltid är konservativa. Över hela världen finns religiösa aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter och social rättvisa.-I arabvärlden ställer stora islamiska oppositionsrörelser krav på demokrati och yttrandefrihet, säger Mattias Gardell. - Själv har jag stor respekt för förre ärkebiskopen K G Hammar, bland annat för hans stöd till papperslösa flyktingar.