Klockan börjar närma sig tre på fredagseftermiddagen när den kände advokaten börjar lägga upp pusselbitarna för hovrättens ledamöter.
Ett tidspussel där ett frikännande eller en lång tid i fängelset finns i potten.
Vid hans sida sitter Kristoffer Johansson som i tingsrätten dömdes till 14 års fängelse för mord.
Huvudpersonen från Boden är klädd i en blårutig skjorta, jeans och har håret uppsatt i en tofs. Han följer intressant händelserna i rättssalen när åklagarna inledningsvis redovisar sin bild av händelserna före och i tiden runt det brutala styckmordet förra året. Efter att målsägarbiträdet Elisabeth Massi Fritz har gett den mänskliga bilden av tragedin och yrkat på 150.000 kronor vardera för Vatchareeya Bangsuans mamman och styvpappa, är det dags för Thomas Olsson.
Han konstaterar snabbt att ett vittne som tittat in i ödehuset, 18 eller 19 maj, inte noterade några kroppsdelar på golvet.
– Det innebär att vi kan dra den slutsatsen att kroppsdelarna har placerats i huset mellan 18 och 20 maj, säger Thomas Olsson och börjar lägga ett tidspussel som förlängningen ska fria hans klient.
Han pekar bland annat på att Kristoffer Johansson tillbringade den mesta av tiden hos föräldrarna, som då ska ha haft permanent uppsikt över vad han gjorde.
Det är ett tidsschema som tillsynes omöjliggör att hans klient ska ha kunnat placera ut offrets ben i ödehuset.
– Om han då inte har haft möjlighet att placera ut kroppsdelarna mellan 18-20 maj, då måste det ha varit någon annan. Tidsschemat är nästintill tätt, säger Thomas Olsson som inledningsvis redogjorde för sina tankar om Vatchareeya Bangsuans 50-årige älskare.
Att han haft motiv och möjligheter, eftersom polisen under ett dygn den aktuella helgen inte spanade på älskaren.
Olsson pekade också på vittnet som sett en kvinna, enligt honom identisk med Vatchareeya Bangsuan, promenera vid halv tiotiden den aktuella kvällen mot Sävasthållet, i riktning var 50-åringen bodde vid tiden för brottet.
Tung kritik framfördes också mot de ansvariga i mordutredningen.
– Den här utredningen är som ett antal garnnystan som en kattunge har kastat omkring och lekt med. Lösa trådar som hänger överallt.
Nu tyder det mesta på att Olsson kommer att kräva syn i ödehuset. Det konstaterade han efter att åklagarna inte velat medge att benen inte kan ha funnits i huset innan 18 maj på grund av vittnet som tittade in.