Forskare i Tromsö kartlägger invandringen till Nordkalotten

Projektet är ett av tre som ingår i norska internationella polaråret. Enligt universitetets webbsida Nyhetstorget kommer arkeologi- och geologiforskare att arbeta tillsammans jämte forskare från andra delar av Norge.
Arkeologiprofessor Hans Peter Blankholm ser fram emot samarbetet:
- Det är jättebra att vi tillsammans med geologer kan bidra till att lösa någon av forntidens gåtor, säger han till Nyhetstorget. Vi kommer att forska om Nordkalotten i tidig efteristid som var för cirka 10.000 år sedan. Vi vill undersöka hur stenåldersmänniskorna som bodde här på den tiden förhöll sig till vatten, hav, is och temperaturförändringar.
Avsikten med det omfattande projektet är att skapa nya modeller och scenarier för hur den tidiga bosättningen på Nordkalotten gick till.
- Fram till i dag har de flesta ansett att de tidigaste människorna kom söderifrån, men en del hypoteser pekar på möjligheten att de också kom från öster.
Många teorier finns även varför och på vilket sätt människor kom att hamna så långt norrut.
- En anledning kan vara att de följde renen norrut. Men de tidiga människorna var också mycket starkt knutna till marina miljöer och de utnyttjade dessa resurser bra.
Enligt Hans Peter Blankholm skedde förflyttningen till Nordkalotten mycket fort. Stora folkmängder anses ha förflyttat sig på 500-1.000 år, ur arkeologisk synpunkt snabbt. Med hjälp av geologiska data hoppas forskarna att få en bättre tidsmässig bild av förflyttningen. Här kommer geologerna att kunna bidra med viktiga detaljer som rör isens tillbakadragande.
Professor Hans Peter Blankholm ser med viss förundran allmänhetens och många av arkeologernas brist på intresse för de norra områdena i Skandinavien.
- Arkeologin har styrts av den västliga kulturen som har sett på norra områdena som något mystiskt. Men det måste ha funnits goda orsaker till att människorna kom hit så snabbt efter istiden.
- Jag tror att det var helt optimala levnadsförhållanden här uppe på den tiden. Och det måste ha varit helt fantastiskt för de här människorna att bo här.
Han pekar på att de människor som blev kvar i södra Skandinavien fick vänja sig vid en helt ny typ av naturlandskap med nya djurarter, växter och ett helt annat sätt att leva. De som förflyttade sig norröver följde efter välkända djur och välkänt levnadsmönster.