Det blev precis som väntat hemmatränaren och kusken Hanna Olofsson som inför sista tävlingsdagen hade fyra segrar till godo på tvåan Claes Sjöström som vann och blev första kvinnliga kusk som tog hem championatet på Bodentravet.
– Jag sa redan i morse när vi satt och fikade i stallet att "i dag ska vi skriva historia" så det var skönt att det blev så, säger Hanna Olofsson och fortsätter:
– Jag var mera stressad under förra tävlingsdagen då jag var avstängd. Fast det går aldrig att ta ut något i förskott.
Det har varit en lång marsch mot championatet för hemmakusken Hanna Olofsson. Förra året var hon snubblande nära då hon kom tvåa endast en seger bakom Jens Eriksson.
Före det hade hon som professionell raden, 2010: 12:a 24 segrar efter Ulf Ohlsson, 2011: 8:a 11 segrar bakom Ove A Lindqvist, 2012: 13:e kusk 19 segrar efter Krister Söderholm och 2013: då hon kom tia 19 segrar efter Ulf Ohlsson.
I år kom äntligen segern även om det har gått ganska tungt efter sommaren.
– Vi har haft skador och sjukdomar. När en häst blir sjuk så blir det oftast så att det går runt i stallet innan det blir bra igen, säger Olofsson.
Problemen under hösten har givetvis satt sina spår i resultatraden. Den sjätte november vann hon med egentränade Roger America och kallblodet Blixtsnabb som tränas av hennes mamma Gunnel Fredriksson. Den 14 november vann hon på nytt med Roger America, men före det får vi gå så långt tillbaka som 22 september för att hitta en seger och det var med Mister Burman. Närmast att sno hennes titel var sambon Claes Sjöström.
– Blev det så. Det var ju extra kul, säger Olofsson.
Då får du väl gratta honom till hans andraplats?
– Det kommer jag absolut att göra, riktigt ordentligt, säger hon och skrattar.
Olofsson segerryck kom redan under försommaren då hon hade ett stall i storform. Victory Streamline var den häst som bidrog med tre segrar på hemmabanan, men den seger hon håller som den roligaste kom med Mister Burman i Mäster Gustafs Pokal i september.
Att hon vann bägge Championaten gör det hela ännu mera imponerande. Redan under 2014 blev hon bäste tränare på Bodentravet och årets succé spär bara på hennes meritlista.
– Jag blir lite osäker när jag ska väga de bägge mot varandra. För mig är bedriften att bli tränarchampion större, men det verkar som om att kuskchampionatet väger tyngre när det kommer till att synas.
Kan du beskriva känslan när det blev klart?
– Det var en ny känsla och jag kände mig riktigt glad. Jag är glad och stolt, säger Olofsson.
Hur ska nu fira detta?
– Det blir lugnt med middag hemma hos några goda vänner till oss.
.