På förekommen anledning, kris i lagårdarna, lämnas en färsk rapport om läget för svenska mjölkbönder.
Tecknen är att det lättar på marknaden.
Jordbruksverket pekar på att en återhämtning skett senaste veckorna, men genomslaget i Sverige kan dröja. För att visa hur det som sker globalt påverkar Sverige lyfter verket fram exemplet Nya Zeeland, där torka gjort gräset dåligt och då producerar korna mindre med mjölk. Det påverkar priserna.
För att klara konkurrensen långsiktigt behöver effektiviteten hos svenska mjölkföretag öka, hävdar verket.
Bengt Johnsson, vid Jordbruksverkets utredningsenhet, tror att det i Norrbotten framöver är i kustlandet länet kommer att ha mjölkgårdar. Där finns ett kluster av mjölkbönder som samarbetar. I inlandet blir det svårt.
– Ta investeringarna. En mjölkningsrobot, som underlättar så att bonden inte behöver kliva upp tidigt 365 dagar per år, har en teknisk gräns uppåt vid 70 kor. Då blir det en dyr investering om du bara har 30 kor. Säg att du växer och har fler kor än 70, då behöver du egentligen 140 kor för att fullt ut nyttja investeringen. Men då ska du ju också ha mark för det, beskriver Bengt Johnsson.
Korna måste mjölka mer, anser verket.
– Vi är bland de bästa i världen på att krama mjölk ur korna. Men också Danmark, Israel och andra är bra och nu drar danskarna ifrån oss, det är oroande eftersom vi har kostnadsnackdelar. Då måste vi slå dem med något annat, säger Bengt Johnsson.
En ko mjölkar i ungefär tre år, sedan slaktas den och ett genomsnitt för en svensk ko är, eller har varit, att lämna 9 000 kilo mjölk per år, redovisar Bengt Johnsson.
– Ni är bra där uppe på kor som mjölkar mycket. Det finns bönder i Piteå med kor som mjölkar 12 000 kilo per år.
Mår korna bra av högre produktionen?
– Det är klart att risken för sjukdomar ökar, men ska du ha hög avkastning måste du se till att korna har det bra. Så det finns ett självuppfyllande i det.
Jordbruksverket vill också släppa av mer på utegångskravet. Villkoren grundades för omkring 30 år sedan, påtalar Bengt Johnsson. Därefter har bundna kor ersatts av lösdrift i lagårdarna. Bengt Johnsson menar att man inte ska titta så mycket i almanackan utan anpassa utegångskravet med hänsyn till regn, stark värme och kor som nyligen kalvat.
Som svenska marknadsfördelar räknas närproducerade varor och ett mindre nyttjande av antibiotika.
Men Jordbruksverket har ett frågetecken. Arla har satsat på tillverkning av mjölkpulver i Sverige. Hur ska man kunna lansera det som konsumentnära?