Praktiskt grannlandsarbete

Konferensen om EU:s grannskapspolitik startade i går med omkring 100 åhörare på plats i Joentalo i Torneå. Syftet är att sprida information om EU och om aktuella frågor. Just nu pågår förhandlingar och förberedelser för ett utvidgat EU och därmed också en ny budget för programperioden 2007?2013. En av de intressanta frågorna för länet är hur EU-stöden ska fördelas och hur det påverkar Norrbotten. Det rådde ingen tvekan om att Haparandas kommunalråd, Sven Erik Bucht och stadsdirektören i Torneå, Raimo Ronkainen var belåtna över att de två gränsstäderna fått hit konferensen. ? Det är otroligt roligt att man sett samarbetet som pågår här och vill komma hit och visa att man tycker att vår region är intressant, säger Sven Erik Bucht. Färgstark presentation Han och Ronkainen gav en färgstark presentation av den samverkan som finns mellan städerna, men passade på att ge en och annan känga åt byråkratin, såväl den nationella som EU:s och konstaterade att man ibland måste göra saker först och fråga sedan, annars blir inget gjort. ? När vi inte får bilda kommunalförbund, så skriver vi avtal och bildar aktiebolag och då kan vi ändå göra som vi vill, säger Sven Erik Bucht. Haparanda och Torneå driver gemensam språkskola, gymnasieskola, samverkar inom ambulans och räddningstjänst, äger tillsammans ett reningsverk, har gemensam fjärrvärme. Konkret samarbete Man samverkar också när det gäller idrottsanläggningar. Att Finland arrangerade bandy-VM, hindrade inte att matcherna spelades i Haparanda eftersom man här har en konstfrusen bandybana. Torneå har för övrigt bekostat byggandet av läktaren på nämnda bana. De stora planerna nu handlar om att bygga samman de båda städerna inom ramen för På gränsen-projektet. Dessa saker väckte beundran hos åhörarna, men är också en anledning till att konferensen hamnade just här. Här finns konkret samarbete. ? Men vi vill också visa att EU bryr sig om norra Europa. Det här området är unikt och därför intressant för övriga Europa, säger Hans Alldén, chef för Europeiska kommissionens representation i Sverige, som arran-gerar konferensen tillsammans med sin finska motsvarighet. Ett regionalt samverkansprojet i området är Bottenviksbågen. Landshövding Per Ola Eriks-son konstaterade att tidigare har den svenska regeringen inte gett samma stöttning till detta projekt som åt Öresundssamarbetet. Väntar på Finland ? Nu är regeringen beredd att bidra med 30 miljoner, men då måste den finska regeringen vara med. Vi väntar på deras ställningstagande, säger Eriksson. Utbytet med Ryssland var en fråga som diskuterades från flera håll. Man ser Ryssland som en framtida viktig marknad och affärspartner inte minst då det gäller de otroliga energiresurserna, men enligt Tapani Koskela, VD för den finska motsvarigheten till Sveriges Exportråd, Finpro, har det på miljöområdet och då riktat mot insatser i Ryssland, redan skett en hel del. Enligt honom har de nordiska länderna samarbetat vilket resulterat i en rad viktiga miljöinsatser. Detta arbetssätt borde man kunna anamma även på andra områden, anser han. Inte brist på pengar Han ledde för övrigt en panel som diskuterade finansiering av olika insatser inom EU, men även med icke medlemsländer, inte minst Ryssland. Och får man tro honom och företrädare för Nordiska investeringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken, så är inte problemet finansiering av projekt, utan att det inte finns tillräckligt många bra idéer att förverkliga. Timo Rautajoki, VD för handelskammaren i finska Lappland, ansåg att många små och medelstora företag är för försiktiga med att ge sig in i projekt i till exempel Norge och Ryssland. ? Det finns också fortsatt en svår byråkrati i EU-projekten som gör att företagen avstår, säger han. Betydligt mer pengar Ann-Kerstin Myleus, med rötterna i Övertorneå, arbetar för EU-kommissionen och är numera enhetschef för generaldirektoratet för regionalpolitik. Hon redogjorde för hur kommissionen föreslår att de nya stödprogrammen ska fungera. Bland det nya är att det gräns-överskridande arbetet kommer att finnas i Mål 3 och föreslås få betydligt mer pengar och att en del av dessa pengar ska avsättas för samverkan över EU:s externa gränser, till exempel Ryssland. Farhågor har uttryckts för att Norrbotten ska ställas utanför Barentssamarbetet på grund av att samarbete med icke EU-länder i den nya programperioden blir ett eget politikområde och stödet kommer att kunna gå till länder som gränsar till Ryssland. Det gör som bekant inte Norrbotten. Gränsregioner ? Det pågår arbete för att hitta en lösning och i förarbetet står att även angränsande regioner ska kunna ingå. Det står bara inte vad som gäller om den regionen är i ett annat land, säger Ann-Kerstin Myleus. Hur bidragen fördelas beror till stor del på hur stor den totala budgeten slutligen blir. Vi har tidigare skrivit att Sverige vill att det mesta ska gå till de nya medlemsländerna och att man själv tar hand om regionalstödet i landet. På plats i Torneå fanns också Olli Rehn, kommissionär med ansvar för utvidgningen och också han hyllade den samverkan som finns i Haparanda och Torneå, men konstaterade samtidigt att det krävs en solidaritet från alla länder för att få en balanserad och dynamisk utveckling i hela Europa. Dubblerad forskningsbudget Han påpekade gång på gång sin önskan att medlemsländerna fortast möjligt tar beslut i frågan om den nya budgeten så att inte beslutet drar ut på tiden. Han pekade också på ett för Bottenviksbågens område viktigt beslut som kommissionen nyligen tagit och det är att fördubbla forskningsbudgeten från nuvarande omkring 4,5 miljarder euro till nio miljarder euro 2013. Seminariet fortsätter i dag med diskussion om transport och infrastruktur i det nordliga Europa. armi.rousu@kuriren.com 0927/501 20

Praktiskt grannlandsarbete

Bästa platsen för en konferens om EU:s grannskapspolitik. Det omdömet utdelades om Haparanda och Torneå, där det i dagarna diskuteras allt från lokala samverkansprojekt till det framtida, utvidgade EU.