Det menar professorn Gunhild ”Ninis” Rosqvist som är chef på Tarfala forskningsstation tillika professor vid Stockholms universitet.
– Vårt väder bestäms av hur atomsfärens cirkulation är och just i somras var läget stabilt. Man kan inte säga att vädret som varit är på grund av klimatförändringar, däremot kan man säga att det är det vädret man kan förvänta sig. Fortfarande behövs det många års statistik, säger hon.
I snart 30 års tid har Ninis Rosqvist forskat om klimatet vid forskningsstationen i Tarfala. Eftersom hon jobbar högt upp i fjällen har hon under årens lopp sett hur glaciärerna smält av väldigt kraftigt.
– Vegetationen har krupit upp på fjällsluttningen, det växer upp grejer på marken där isen smällt bort.
Snömängden i sig varierar mellan åren precis som den alltid gjort, däremot säger hon att det är fler dagar med barmark i de lägre delarna av fjällen.
– Men det är inte det allra viktigaste, för renskötseln till exempel är det viktigast hur snön är, egenskaperna.
Skillnader syns också på höjden av sydtoppen på Kebnekaise, Sveriges högsta bergstopp. 2014 uppmättes den till 2 098 meter över havet, men då den under de senaste 15 åren sjunkit successivt är risken stor att Nordtoppen som ligger en kilometer norrut blir den högsta bergstoppen.
– Jag tror fortfarande att det skiljer mellan de båda bergstopparna, vi mäter alltid i slutet av sommaren när vi har isen framme. I slutet av augusti i fjol var det bara 70 centimeter som skiljde och i snitt minskar det med en meter per år. Vissa år har den minskat mindre men blir den en varm sommar så är risken stor att den inte är högst längre.
Hur allvarliga är de tecknen på förändringar som man kan se?
– Naturen har anpassat sig förut till stora förändringar, för 200 år sedan så var det en kallperiod som gjorde att glaciärerna växte och då anpassade sig naturmiljön och människorna efter det. Men i dag har vi massa andra saker som vi håller på med, här i fjällen så är det konkurrans om marken.
Allvarligaste hotet menar hon är att konsekvenser och helhetsbilden förbises. Om fjällvärlden ska vara unik om 100 år måste det finnas en plan för hur den ska förvaltas.
– Samtidigt som man säger att man vill ha kvar renskötseln så säljer man ut marken till utländska gruvbolag som inte blir kvar. Man kan inte bevara något då villkoren förändras men det går att förvalta.