På samtliga punkter stiger resultaten för svenska elever – i matematik, läsförståelse och naturkunskap. Bo Ericsson svarar direkt att det är lärarnas förtjänst att resultaten stigit, men menar samtidigt att de många reformer som infördes under Jan Björklunds (L) tid som utbildningsminister nu fått chans att mogna.
– Nu har det börjat lägga sig och skolan har vant sig. Nu börjar det ju funka, säger han och tar betygssystemet som exempel:
– I början var det lite knaggligt. Det var svårt både för föräldrar och elever. Men nu verkar folk ha kommit på knäckkoden.
Att Sverige sjönk kraftigt i mätningarna 2012 hänger ihop med den reformtäta tiden åren innan, menar han.
– Det var nya läroplaner och allt möjligt som skulle igång direkt. Skolan är ett sådant ställe där man inte kan byta ut allt på en gång. Det tar tid att komma igång och bedöma resultaten.
Efter mätningarna 2015 klarade sig Sverige över snittet för de deltagande länderna. I årets mätning steppar Sverige upp ytterligare. Men Bo Ericsson vill inte dra några slutsatser på lokal nivå.
Han skulle dock inte bli förvånad om resultaten avspeglade sig bland niondeklassarna i stan. Luleå ligger på sjunde plats av Sveriges 290 kommuner vad gäller behöriga lärare, enligt Lärarförbundet.
– Legitimationsreformen var en av de bättre som kom till under de åren.
Men Luleå ligger sämre till både vad gäller arbetsmiljö och lärarlöner. Finland ett gott föredöme där, menar han.
– Där har de ordning och reda i klassrummen och respekt för lärarna. Lärarna har 10 000 mer i lön också. Det är en statussymbol att vara lärare i Finland, det är det inte i Sverige.
Men Pisamätningarna visar också att skolor med mindre socioekonomiskt gynnsamma miljöer presterar sämre. Lärarbehörigheten är lägre på dessa skolor utöver att det är svårt att rekrytera dem. Stökiga klassrum är också vanligare.
Emma Engelmark (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Luleå, önskar generella och mer långsiktiga stadsbidrag, för att komma åt problemen. I dag söks bidragen årsvis, vilket tar mycket kraft, menar hon.
Men konkreta åtgärder i skolmiljön måste också till.
– Eleverna ska ha ett hemklassrum i stället för att gå runt, och att man har samma struktur på alla lektioner. Man måste arbeta utifrån elevernas behov för att skapa tillgängliga lärmiljöer.