"Sverige bryter mot mänskliga rättigheter"

Under den stora flyktingströmmen 2015 och 2016 finns det något som har glömts bort: De mänskliga rättigheterna. Det menar konsultföretaget Emerga som granskar Norrbotten på uppdrag av EU.

19 mars 2018 06:00

Hanna Sköld och Sara Abiri, samhällsvetare och experter på mänskliga rättigheter vid företaget Emerga Research and Consulting, befinner sig i Norrbotten för att intervjua både representanter från civilsamhället och tjänstemän vid myndigheter om hur yngre asylsökandes mänskliga rättigheter har följts de senaste åren med fokus på åldersgruppen 16–24 år. Ett av nedslagen gjorde de hos Migrationsverket i Boden.

– De var väldigt intressant att träffa tjänstemännen vid Migrationsverket som arbetar med frågorna, säger Sara Abiri.

Deras företag har sin bas i Göteborg, men har uppdrag över hela landet. Deras största uppdragsgivare är EU:s byrå för grundläggande mänskligheter – Fundamental Rights Agency.

– Vi är i Norrbotten för att följa upp hur rättigheterna har uppfyllts för de asylsökande som kommit till Sverige, säger Hanna Sköld.

Samma studie pågår samtidigt i sex av EU:s medlemsländer. Syftet är att dra lärdom av vad som hände 2015 och 2016 – hur man hanterade det stora antalet ankommande i de olika länderna och vad som fungerade och inte fungerade. Studien heter på engelska ”Responding to the 2015 asylum emergency".

I Sverige görs intervjuerna i Västra Götaland och i Norrbotten.

Det som vi har kallats för en flyktingkris har mycket handlat om belastningen på systemet, menar de. Men det har också varit en kris för de mänskliga rättigheterna.

– Vi anser att det är något som har glömts bort i det offentliga samtalet, säger Sara Abiri.

Eftersom de inte är klara med datainsamlingen ännu är det för tidigt att uttala sig om resultatet av undersökningen. Men en annan rapport från februari i år, "Mellan flykt och framtid", som de gjorde på uppdrag av Rädda barnen och som gällde specifikt ensamkommande ungdomar under 18 år visar på stora brister.

– Vår slutsats är att deras mänskliga rättigheter absolut inte uppfylls och det gäller alla aspekter av livet – alltifrån vart de ska vända sig till när de är sjuka, vem som ansvarar för deras rättigheter och hur själva asylprocessen har gått till, säger Sara Abiri.

Ständiga förändringar i lagstiftning, administrativa rutiner och riktlinjer har enligt rapporten starkt påverkat ungdomarnas livssituation.

– Den ovisshet och oklarhet som förändringarna har fört med sig har inverkat negativt på ungdomarnas rätt till säkerhet och psykisk och fysisk hälsa, säger Hanna Sköld.

Barnens situation har förvärrats av att de inte har fått tydlig information om vilka rättigheter de har och vilket ansvar olika stödpersoner har, något som bryter mot artikel 17 i barnkonventionen om varje barns har rätt att få tillgång till information, menar de.

För flera av ungdomarna tillkommer många och plötsliga flyttar mellan olika kommuner, mellan HVB-hem och familjehem och till anläggningsboenden för vuxna, vilket har lett till ännu större osäkerhet, berättar de.

Sammanhang de har försökt skapa slås i bitar om och om igen. Vänner försvinner och ungdomarna har fått byta skola, stödpersoner och god man.

De ensamkommande ungdomarna har inte fått samma förutsättningar i skolan som svenska barn, vilket strider mot artikel 28 och 29 i barnkonventionen om varje barns rätt till utbildning och att skolan ska hjälpa dem att utvecklas.

De får inte heller det stöd när det gäller återförening med sina familjer som de har rätt till enligt artikel 10 och 22.

Samtliga medverkande ungdomar i studien mådde mer eller mindre psykiskt dåligt, men fick ingen psykiatrisk hjälp eller traumarehabilitering - något som de har rätt till enligt artikel 19.

– Alla ansvariga känner till hur dåligt de här ungdomarna mår psykiskt, ändå tas det inget helhetsgrepp om deras psykiska hälsa. Det är anmärkningsvärt, säger Sara Abiri.

Ungdomarna känner sällan eller aldrig att de har hörts i viktiga frågor som berör dem, något de har rätt till enligt artikel 12.

Vistelsen i Sverige har inte blivit den trygga plats som de hade hoppats på, konstateras det i rapporten.

När de fyller 18 år har alla skyddsnät runtomkring dem dessutom plockats bort.

– 18-årsdagen blir otroligt viktig och hinner du fylla 18 eller skrivs upp till 18 så är det som att du förlorar alla rättigheter. Ändå har de inte fått förtur i kön och i många fall har deras ärenden inte hunnit behandlas före 18-årsdagen, säger Hanna Sköld.

– Vi menar att om man hade haft ett barnperspektiv de facto i asylprocessen så hade man handlagt barns ärende först av alla för att slippa hamna i den här situationen, tillägger Sara Abiri.

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter.

Den innehåller 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

3. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna.

Källa: Unicef

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ulrika Vallgårda ulrika.vallgarda