Ljust för ekonomin i Övertorneå

Övertorneå kommun har bra ekonomi och fjolårets verksamhet slutade med 3,7 miljoner kronor plus.
? Vi har också låg kommunalskatt, låga taxor och en skola som fått flera utmärkelser som vi kan vara stolta över, säger kommunalrådet Arne Honkamaa (s).

SVANSTEIN2005-05-06 07:07
Kommunfullmäktige i Övertorneå godkände enhälligt fjolårets bokslut. Samtliga nämnder och styrelser beviljades anvarsfrihet. Räkenskaperna slutade på ett plus med 3.741.932, av en total budget på 338 miljoner kronor.<br>Enligt ekonomichefen Kjell Hedlund gav finansnettot ett plus på 1,4 miljoner. Detta tillsammans med ökade statsbidrag gjorde överskottet, trots att barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden inte klarade att hålla sin budget fullt ut. <br>Låneskulden minskade med sex miljoner till 39 miljoner kronor. Man har en bra soliditet och skulle kunna driva verksamheten i 1,5 månader även om man inte fick in några inkomster.<br>Positiva tongångar<br>Bland ledamöterna var tongångarna positiva, man gladdes åt den goda ekonomin och kommunalrådet Arne Honkamaa (s)med flera påminde om att kommunalskatten, 21,53, är den näst lägsta i Norrland och att man har relativt låga taxor och avgifter.<br>Honkamaa gav en eloge till politiker och tjänstemän för att ha klarat av sina uppdrag.<br>&nbsp;? Vi har inte heller snålat i verksamheterna utan har fått fina utmärkelser för våra skolor. Det är en bra prestation av en liten kommun, säger Honkamaa.<br>Varningsflagg höjdes dock för de höga sjuktalen. Tomas Mörtberg (c) kallade det för kommunens akilleshäl och konstaterade att 28,7 sjukdagar per anställd är på tok för mycket.<br>&nbsp;? Det verkar som om personalen går på knäna.<br>Partikamraten Östen Lejon pekade på ett stort uttag av övertid hos socialens personal och menade att det samt sjuktalen kan hänga ihop. Övetidsuttagen kostar enligt uppgift 1,2 miljoner kronor och sjukskrivningarna 1,9 miljoner kronor.<br>Återremiss<br>Fullmäktige beslutade också att återremittera ärendet om regionalfullmäktige. Man har tidigare sagt ja till bildandet av denna, men sedan förutsättningarna ändrats, anser ledamöterna att frågan måste beredas bättre. Den stora knäckfrågan är fördelningen av mandaten. Som förslaget nu är fördelas de efter befolkning och i det tidigare förslaget hade varje kommun ett mandat.<br>&nbsp;? Det nya gör att till exempel Luleå tillsammans med landstingets mandat skulle kunna bestämma allt. Vi vill kunna diskutera frågan ytterligare, säger Arne Honkamaa.<br>armi.rousu@kuriren.com<br>0927/501 20
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!