Inte bara en massa ved

Stor brist råder på stolpar till el- och teleledningar.
Detta ger rena stolpe in-effekten för de skogsägare som vill tjäna en extra hacka.
Norra Skogsägarna har börjat ta ut furor i länet som råvara till fabriken i Västerbotten.

SUNDOM2003-09-16 06:30
Håkan Zerpe
? Stolparna höjer nettot ganska rejält för skogsägarna, säger skogsinspektör Jim Degerman.<br>Skördaren rullar fram så sakteliga på sina hjul och band i skogen nära Sundom utanför Luleå.<br>Bakom spakarna i sin Valmet sitter Mats Rautila, Juoksengi, och håller ordning på reglage, dator och knappar. <br>Inom kort får han också GPS-mottagare som ska se till att han med hjälp av satelliter har rätt position i skogen.<br>Skyddar marken<br>Mats Rautila kör skördaren efter en rutt där slanor från avverkningen lags ut som en matta. Allt för att spara marken.<br>Som namnet antyder tar skördaren tag i trädet, sågar av det, sköter kvistningen för att till sist kapa stocken i lämplig längd.<br>Maskinen känner via datorn av trädets längd och grovlek, vilket visas på displayen i hytten hos Mats Rautila. Allt läggs ihop till en volym virke och lagras digitalt.<br> ? Nu ska jag försöka ta stolpvirke åt markägaren, säger Mats Rautila och greppar tag i en rejäl tall med gripverktyget på skördarens arm. De små träd som jag tar ner är för att städa upp. Markägaren slipper att röja för hand.<br>Aktsam i början<br>Det är första gången Mats Rautila tar ut stolpar.<br> ? Man måste vara litet aktsam i början. De är ju längre och ska ligga längs efter spåret för skotarens skull. Den här var 7,12, säger han efter att ha tittat på displayen.<br>Skotaren är timmertraktorn som fraktar virket till närmaste väg.<br>Mums för skogsägarna<br>Stolpe, klentimmer och massaved är vad som fås ut av en reslig fura. Och stolpar är mums för skogsägarna, konstaterar Jim Degerman, Norra Skogsägarna.<br> ? Det är skriande brist på stolpar vilket påverkar priserna. <br>Norra Skogsägarna har en egen stolpfabrik i Angnäs utanför Bjurholm i Västerbotten. Tillgången är i stigande. <br> ? Vi har börjat ta ut stolpar i Norrbotten för att tillgodose behovet av råvara till fabriken.<br>Stolparna används till kraftledningar och telefonlinjer. Mycket går på export.<br>Stolparna är i längder på mellan 7 och 21 meter. Dessa kräver litet annan hantering än vanligt timmer, exempelvis som nämnts av föraren av skördaren. Även transporten ut till väg och vidare med lastbil måste anpassas.<br> ? Men allt går att lösa, förklarar Jim Degerman när Mats Rautila drar igång sin skördare och tar nya tag med griparmen.<br>Satsade på gallring<br>Skogsområdet utanför Sundom hade fått stå och växa i fred och en gallring erfordrades. Dåligt gallrad skog växer sämre och blir mindre.<br> ? Precis som morötter i ett land. Om du inte gallrar under sommaren får du bara små morötter, förklarar Jim Degerman.<br>Ove Hammar är ägare till skogsområdet. Efter kontakt med Jim Degerman beslöt han att satsa på gallring, utglesning samt avverkning av träd för stolpar. Norra Skogsägarna har en kampanj för stolpar. <br> ? Om du har en skog där många stolpar kan tas ut blir det väldigt mycket pengar, säger Jim Degerman utan att därför lova guld och gröna skogar överlag.<br>Bättre netto<br>Ove Hammar är nöjd.<br> ? Mitt dilemma är att jag har ett visst tryck på mig som markägare att sköta skogen, men det är svårt att få tid till det när man har annat. Vi gick igenom detta område och ett annat om vad som skulle göras. Nu tar vi ut det som kan skördas och gallrar också. <br> ? Den lilla sly som blir kvar kan jag ta själv. Och stolparna ger ett bättre netto för mig, säger han och får beröm för sitt skogsintresse av Jim Degerman:<br> ? Roligt med markägare som är engagerade och som ställer frågor. Många är inte lika intresserade.<br><br><br>hakan.zerpe@kuriren.com<br>0920/376 21
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!