Det är i synnerhet kring områden som Gunnarn och Frösön det sett som mest extremt ut, men även kring Luleå har det varit märkbart stor skillnad. Maria Furberg är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på enheten för epidemiologi och global hälsa. Hon har specialiserat sig på klimatförändringar och noterat en rad uppseendeväckande faktorer i sin avhandling om ämnet.
– Jag kollade på snösäsongers start- och slutdatum, och kunde genom sex olika väderstationer se en skillnad på 45 samt 65 dagar för start respektive slut under samma period.
Den period hon analyserade var åren 1978 till 2007 och utgick från områden där det fallit minst 25 millimeter snö. Detta är en slags minimumgräns för renskötarna och det skoterkörande som de finner nödvändigt i sitt arbete. För utöver väderdata tog hon hjälp av dessa för att kunna nå en klarare slutsats i studien.
– Jag vände mig dit för jag tänkte att “de lär ju veta bäst”. Så jag bad om deras väderobservationer och kombinerade detta med väderdata för att kunna få en tydligare bild av konsekvenserna, förklarar Maria Furberg.
Hon berättar att renskötarna upplevt våldsamt stora väderförändringar genom åren, vilket i sin tur försvårat deras arbete med renarna.
– Renskötarna är ju proffs på att anpassa sig, men när isarna inte lagt sig på grund av vädret blir det svårt för dem att flytta.
Deras observationer visade även att temperatursvängningarna ökat.
– Det har blivit mindre kallt, avslutar Furberg.