Parlamentsnej till lång arbetsvecka
En majoritet i EU-parlamentet säger nej till arbetsveckor över 48 timmar i unionen i framtiden. Bra, anser de svenska socialdemokraterna i parlamentet, medan moderaterna och junilistans Nils Lundgren anser att EU ska hålla fingrarna borta.
- Arbetstidsregler ska, i princip, inte alls bestämmas av EU, säger Lundgren, en av junilistans tre EU-parlamentariker.
Villkoren måste enligt Lundgren bestämmas efter de förhållanden som råder i de enskilda länderna, hur långt de kommit i utveckling och vilka överenskommelser som gjorts där. Han har föga förståelse för dem som talar om social dumpning, underbudskonkurrens med dåliga arbetsvillkor.
- Länder som ägnar sig åt social dumpning tas inte in i EU, vi tar bara in dem som uppfyller krav på fackliga rättigheter och är demokratiska rättsstater, säger Lundgren. Han poängterar att han inte anser sig ha samma utgångspunkt för sin kritik som näringslivet och högerpolitiker.
En av moderaternas fyra ledamöter, Anna Ibrisagic, argumenterar dock på ett liknande sätt.
- Vi konkurrerar med våra förutsättningar, vi ska inte hindra andra länder att konkurrera med sina, säger Anna Ibrisagic. Hon anser att EU-parlamentets majoritet är på väg att göra om de existerande arbetstidsreglerna till något som blir mer stelbent.
- I det här parlamentet är man tyvärr mycket för att ta överstatliga förslag som skapar nya kostnader för företagen, säger hon.
Förslaget, som parlamentet sätter tänderna i för första gången, är EU-kommissionens förslag till nya arbetstidsregler - en omgörning av ett direktiv som togs 1993. I direktivet från 1993 finns ett undantag för arbetsveckor på över 48 timmar som använts och försvaras med hetta av Storbritannien.
EU-kommissionen vill tillåta undantag generellt, under förutsättning att det träffas överenskommelser i kollektivavtal. Inga individuella undantag, mellan arbetsgivare och enskilda löntagare, ska tillåtas.
En majoritet av EU:s medlemsländer stödjer kommissionens förslag (dock inte Sverige), men en majoritet i parlamentet väntas rösta emot att tillåta undantag. Parlamentet vill dock gå ett steg i flexibel riktning och tillåta att den genomsnittliga arbetstiden räknas ut över ett helt år i stället för som i dag fyra månader.
De svenska arbetstidsreglerna kan påverkas indirekt, på sikt, anser svenska LO och socialdemokraterna om länder (läs: i Baltikum, Öst- och Centraleuropa) som förutom med låga löner också kan konkurrera med längre arbetstider utifrån ett EU-direktiv som tillåter det.
- Om länder med låga löner tillåts ha arbetsveckor på 60 timmar konkurrerar vi med skyddslagstiftningen i EU, säger Jan Andersson (s). Han anser att något sådant vore orimligt.
Så jobbar vi med nyheter