Svensk hjälp kom för sent

På hemmaplan har regeringen och inte minst Laila Freivalds fått mycket kritik för den långsamma hjälpinsatsen. Rapporten visar att belastningen på sjukhusen i Thailand var mycket stor men att detta behov uppfattades alldeles för sent av svenska myndigheter, trots att det fanns tillräckligt med underlag för att fatta ett beslut. ?Förseningen i sjukvårdsinsatsen har orsakat drabbade svenska medborgare avsevärt lidande?, står det att läsa i rapporten. Huvudorsaken till den försenade insatsen var brister i planering och organisation på såväl departements- som myndighetsnivå. Gjorde allt de kunde göras Över 20.000 svenskar befann sig i området när flodvågskatastrofen drabbade Sydostasien på annandagen förra året. Drygt 1.500 av dessa skadades, och än fler chockades av det fasansfulla som inträffade. Många förlorade dessutom anhöriga och vänner. Den thailändska sjukvården fick ta emot en tillströmning av skadade som långt översteg de resurser som fanns på plats. Störst belastning hade de små sjukhusen i den norra provinsen. ?Trots att den thailändska sjukvårdspersonalen gjorde allt som kunde göras i denna situation räckte varken personella eller materiella resurser här på långt när till?, skriver Sten Lennquist, kirurg och professor emeritus, och Timothy Hodgetts, expert på katastrofmedicin, i rapporten. De drar utifrån detta slutsatsen att det fanns ett stort behov av att tillföra sjukvårdsinsatser från utlandet, framför allt från Sverige. Det fanns också ett stort behov av att tidigare starta evakueringen av de skadade för att avlasta den thailändska sjukvården. Uppfattade behovet för sent Författarna till rapporten skriver också att det fanns gott om transportresurser för att flyga sjukvårdspersonal till Thailand i ett tidigt skede, men behovet uppfattades inte av de svenska myndigheterna förrän det var för sent. Det är osäkert om förseningen av de svenska hjälpinsatserna lett till att svenskar dött medan de väntat på vård. Däremot hade en snabbare hjälp kunnat minska komplikationerna i form av sårinfektioner kraftigt. Ännu fem månader efter katastrofen lider hela 72 procent av de skadade svenskar som författarna intervjuat av smärta eller funktionsnedsättning. Beredskapen har höjts Räddningsverket var tidigt ute och stod redan på förmiddagen den 26 december berett att flyga personal till Thailand. Först ett dygn senare fick det klartecken från regeringen. I verkets ordinarie uppgifter ingick då endast att hjälpa människor av andra nationaliteter som drabbats av en katastrof. Sedan den 13 januari har de från regeringen fått mandat att även hjälpa svenskar som utomlands drabbats av katastrofer. ? Inom sex timmar efter det att vi fått klartecken från regeringen kan vi skicka en bedömningsstyrka bestående av bland annat sjukvårdare och informationspersonal, säger Mats Oscarsson, presschef på Räddningsverket. Han tror inte att en räddningsinsats skulle ta lika lång tid att initiera i dag. ? Beredskapen har helt klart höjts sedan flodvågskatastrofen. När en jordbävning drabbade Indonesien på annandag påsk fick vi mellan 10 och 15 samtal från regeringen inom en timme. Alla tecken tyder på att vi är mer förberedda i dag.

Svensk hjälp kom för sent

Svensk läkarhjälp hade behövts tidigare. Inte ens det finaste sjukhuset i Thailand klarade av att ge tillräckligt med vård efter flodvågskatastrofen. Den visar katastrofkommissionens utvärdering av sjukvårdsinsatserna i Thailand som offentliggjordes på tisdagen.