Sjukvård för djurets bästa

Djursjukvården blir allt mer avancerad, och ägarna vill allt oftare behandla i stället för att avliva. Samtidigt pågår en etisk debatt om djuren väl och ve.

SVÅRT VAL. Som ägare kan det vara svårt att fatta beslut kring ett älskat djurs veterinärbehandlingar.

SVÅRT VAL. Som ägare kan det vara svårt att fatta beslut kring ett älskat djurs veterinärbehandlingar.

Foto: Shutterstock

Stockholm2011-10-11 06:00

Året är 2000 och den lilla golden retrieverhannen Jake kommer till världen. Men modertiken avvisar honom med ett bett över bakbenen som gör honom förlamad. I vanliga fall skulle det ha betytt slutet för den lilla valpen, men i stället för att avlivas genomgår Jake ett otal operationer och får så småningom en specialutformad rullstol som ersätter hans egna ben.

Historien utspelar sig i USA där hundrullstolar inte är en helt ovanlig syn. Trots att vi har en benägenhet att ta efter det stora landet i väst finns en kulturskillnad som gör att många veterinärer i Sverige är motvilliga till en sådan lösning.

Etisk diskussion
Lennart Granström är ordförande för Svensk Djursjukvård och har mer än 30 års erfarenhet som smådjursveterinär. Enligt honom pågår en kontinuerlig etikdebatt inom veterinärkåren om var gränsen går i valet mellan att behandla eller låta djuret få somna in.

När det gäller rullstolar menar han att det kan vara en sak om det handlar om ett ungt djur som i väntan på att bli friskt får hjälp av en rullstol, och en annan om djuret är kroniskt förlamat.

- Därför går det inte att tvärsäkert säga "aldrig en rullstol". Gränsen går vid djurets lidande. Vid varje beslut måste man fråga sig om det är bra för djuret. En annan viktig fråga är om det är för mycket pengar för djurägaren? För det måste man undersöka.

En hobby
Djursjukvården är en bransch som hela tiden växer och utvecklas. Numera kan allt från kroniska sjukdomar som allergier och diabetes, till hjärt- och njursjukdomar, ledbesvär och cancer behandlas. Bara mellan 2004 och 2009 ökade omsättningen för veterinärbesök och försäkringar från 2,25 miljarder kronor till 3,39 miljarder. Den främsta anledningen är att sällskapsdjuren blivit mer och mer som familjemedlemmar, och att de flesta har fått det bättre ställt. Så när hamstern får problem med magen eller när katten blivit påkörd tvekar vi inte att åka till veterinären, trots att det ofta kan bli riktigt dyrt.

- För mig personligen tycker jag inte att det är konstigt att man lägger ner så mycket pengar på ett djur. Särskilt inte om man också betraktar ett djur som en hobby, säger Lennart Granström och jämför med att en skidresa kan kosta 20.000 kronor för en vecka.

Avliva eller inte
Att ha ett husdjur innebär ett stort ansvar, det gäller även om djuret blir sjukt eller skadat. Däremot är det inte alla som har råd att kosta på sitt sällskapsdjur dyra behandlingar, utan väljer att avliva det.

Hur ser du på detta?

- Jag anser att ett djur som avlivas inte lider och ifrågasätter inte djurägarens beslut såvida inte ägaren känner sig tvingad att ta det ena eller andra beslutet. Min uppgift är att se till att kunden har ett bra kunskapsunderlag.

För närvarande finns fem regionsjukhus för djur, ett 20-tal mindre djursjukhus och ett stort antal veterinärkliniker. År 2014 beräknas Sveriges första universitetsdjursjukhus stå klart i Uppsala.

I dagsläget finns mer än 600 veterinärer som ägnar sig åt sällskapsdjur på heltid.

För att kunna ställa en korrekt diagnos har man inom djursjukvården tillgång till det mesta som används på vanliga sjukhus. Bland annat blodprovsanalyser, röntgen, ultraljud, magnetkamera, datortomografi och så vidare.

I Sverige finns i dag flera blodbanker med hundar och katter som fasta blodgivare.

2006 utfördes den första pacemaker-operationen på en hund vid Strömsholms djursjukhus.

Källa: Manimalisrapporten 2009, Expressen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om