Mindre kött och färre resor bäddar för ett hållbart liv

Två ton växthusgaser per person och år är vad jorden maximalt klarar av i längden. I Sverige är vi uppe i runt sju-åtta ton.
Genom att spara in på värstingarna - otäta oljeuppvärmda hus, resor och allt kött vi sätter i oss - skulle vi kunna minska utsläppen åtskilligt.

Stockholm2011-03-24 06:00

Världen står inför ett gigantiskt problem. Medeltemperaturen stiger på grund av att växthusgaserna ökar i atmosfären. Störst bidrag kommer från de rika länderna, som till exempel Sverige. Varje svensk ger i snitt upphov till mellan sju och åtta ton växthusgaser varje år. För att det ska vara hållbart bör vi komma ner till två ton, menar forskarna.

Men tillväxten?
Att påstå att det är lätt vore en lögn. Men visst finns det saker vi kan göra. Våra resor, både med bil och flyg, ger massor av utsläpp, likaså otäta hus och föråldrade värmesystem samt den allt ökande mängd kött som vi äter.

Den som äter cirka 200 gram nötkött mer än en gång per dag under ett år kommer upp i 1,6 ton koldioxid, vilket alltså är nästan hela tillskottet av växthusgaser som vi bör hålla oss till.

Och samtidigt som klimatdebatten pågår för fullt lever vi i en ekonomi som bygger på ständig tillväxt och ökad konsumtion.

Ett ton per person och år
Några som trots allt lyckats att dra ner sitt bidrag av växthusgaser är familjen Nils och Alicija Lindell i Stockholm, med tonårsbarnen Hannah och Jonathan. De ingår numera i One tonne life, ett projekt som drivs av ett antal företag - Vattenfall, Siemens, Volvo, Ica och trähusexperten A-hus - med syftet att få ner familjens växthuspåverkan till ett ton koldioxid per person och år.

Elbil hjälpte mycket
Under de nio veckor som projektet pågått har Lindells tillskott av växthusgaser sjunkit från 7,29 ton till 3,65 ton koldioxid. Minskningen är en direkt effekt av flytten från det gamla huset som värmdes med direktel till det specialbyggda, energisnåla och hypermoderna projekthuset. Ett företag bidrog med en elbil, vilket gjorde att familjen kunde göra sig av med sina två bensinbilar.

Hade ni klarat av att snåla in så mycket utan hjälpen med huset och elbilen?

- Nej jag tror inte att det är möjligt. Det är en så stor skillnad i energiförbrukningen jämfört med vårt gamla hus, svarar Alicija Lindell och fortsätter:

- Svårigheten kommer nu med de resterade utsläppen, hur vi ska minska dem. Än så länge har vi levt ungefär som tidigare. Det är också meningen med projektet, att se hur mycket man kan förändra utan att behöva göra allt för stora avkall på sina livsvanor.

Cocktailtomater och flyg är utsläppsbovar

Utsläpp av växthusgaser mäts i måttenheten CO2-e, koldioxidekvivalenter.

Maten: Varje svensk köper mat som ger upphov till 2,5 ton CO2-e per person och år. Bara matsvinnet motsvarar utsläpp på cirka 0,2 ton.

Så här mycket utsläpp av växthusgaser, CO2-e, ger maten upphov till:

1 kilo svenskt nötkött: 15-40 kilo. Påverkan från brasilianskt kött bidrar med västentligt mycket mer växthusgaser beroende på avskogningen.

1 kilo kyckling eller fläskkött:
2-5 kilo.

Konsumtionen av flaskvatten: 4-8 kilo, per person och år.

1 kilo växthusodlade cocktailtomater på kvist: 28,5 kilo växthusgaser, vilket är drygt 20 gånger mer än för 1 kilo svenska tomater odlade i växthus med förnyelsebara bränslen eller spillvärme.

1 kilo ekologiska svenska morötter: 36 gram.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om