Meningen med rapporten förklarar Ewa Rabinowicz är att hitta olika rekommendationer för att effektivisera landsbygdsstödet – inte att det på något sätt ska försvinna helt och hållet.
Som det är nu menar hon att jordbruksföretagen är för få för att hålla den svenska landsbygden levande. För att landsbygden ska utvecklas måste resurserna fördelas bättre och inte bara gå till jordbruksföretagen.
Hela näringslivet
– För att utveckla landsbygden bör man satsa på hela näringslivet. Som det är nu är det väldigt svårt att hitta arbetskraft på landsbygden, vilket är en stor nackdel, säger Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I Norrland blir lantbruken bara färre och färre och det öppna landskapen växer igen. I rapporten skriver man om vikten att skapa och behålla den biologiska mångfalden i naturen. Det ska vara en variationsrikedom i miljön som gör att ekosystem, arter och gener inte riskerar att utplånas.
– Det är klart att de norrländska jordbruken har det svårt och de har en viktig uppgift med den biologiska mångfalden, säger Rabinowicz.
Hur ska de överleva om stödet minskar?
– De får redan idag extra stöd där uppe men sen handlar det om ett mer riktat stöd med dokumenterade miljönyttor, nu går så mycket pengar till investeringar av robotar och dylikt, som i sin tur leder till färre arbetstillfällen.
Något hon inte menar leder till utveckling av landsbygden, snarare tvärtom.
Stötande titel
Den lantrbrukare som Kuriren träffade, Linnea Larsson, kände sig provocerad av rapportens titel, Bonde söker bidrag.
– Jag förstår att den kan verka stötande, det gör jag. Men vi ville väcka politisk debatt och det lyckades vi med, säger Ewa Rabinowicz.
Jordbruksverket är den myndighet som i slutändan bestämmer landsbygdsstödet riktlinjer för 2014–2020. Nu återstår vad den politiska debatten om stödet utmynnar i innan jordbruksverket klubbar igenom sitt beslut nästa år.