Lyckad raketuppskjutning

Uppskjutningen av sonden Venus Express gjordes från rymdbasen Bajkonur i Kazakstan med hjälp av en rysk Sojuz-Fregat-raket. I slutet av mars nästa år ska Venus Express vara framme vid Venus och börja leverera data till jorden. Ett av instrumenten ombord, Aspera-4, är tillverkat av Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. Det ska användas för att studera hur solvindarna påverkar planetens atmosfär. De rapporter som Aspera-4 skickar hem till jorden kan ha stor betydelse för vår förståelse av växthuseffektens mekanismer, förklarar professor Stas Barabash som är ledare för den svenska delen av det europeiska rymdprojektet. Venus kallas ofta för Växthuseffektens drottning. Atmosfären på planeten består till 97 procent av koldioxid och temperaturen vid ytan närmar sig 500 plusgrader. ? Vi vet inte varför växthuseffekten har utvecklats så starkt på Venus. Vi hoppas att instrumentet ska hjälpa oss att förstå hur plasmamiljön omkring planeten har bidragit till utvecklingen av växthuseffekten. Sådana studier är viktiga för att förstå hur växthuseffekten fungerar på jorden, säger Stas Barabash. Ett 50-tal personer hade samlats på Rymdcampus i Kiruna för att följa uppskjutningen strax efter halv fem på onsdagsmorgonen i direktsändning. ? Det är speciellt roligt att det är så många ungdomar från Kiruna som har kommit. Kanske är det de som om 20 år står på min plats, sade Stas Barabash.

Lyckad raketuppskjutning

Tidigt på onsdagsmorgonen inledde den första europeiska rymdfarkosten med destination Venus sin färd. Ombord finns svensk utrustning från Institutet för rymdfysik i Kiruna. Satelliten ska öka vår kunskap om växthuseffekten.