Lambertz anser det vara hans plikt att som någorlunda insatt i ärendet lägga fram bevis och indicier i skuldfrågan eftersom "den allmänna bilden blivit så sned att det har blivit samhällsskadligt".
Fortfarande beskrivs fallet Quick som en gigantisk rättsskandal där de verkliga förövarna går fria, skriver Lambertz som tycker att kritikerna blundar för den bevisning som finns.
I fem nya punkter tar han upp bevis och indicier som han anser visar att de fällande domarna i fyra av mordfallen var riktiga. Det gäller en nioårig norsk flicka, en elvaårig pojke, en ung israel och en ung norsk kvinna.
Lambert skriver att diskussionerna kommit att handla, inte om" de gravt felaktiga slutsatser som många har dragit i ärendet Thomas Quick", utan om att en domare i högsta domstolen ska respektera att Quick frikänts i senare rättegångar.
Göran Lambertz granskade och godkände under sin tid som JK 2006 de fällande domarna mot Quick. Därefter har Quick tagit tillbaka sina erkännanden, friats i tre fall och sökt eller beviljats resning om resterande fem mord.
När den förra artikeln i ämnet publicerats på DN:s debattsida sade Lambertz att han skrivit den i egenskap av före detta justitiekansler "som hade anledning att titta på fallet då", inte som domare i HD.
- Jag bortser från att jag är justitieråd. Jag drar inte in HD alls i det här. Jag säger inte heller om han är skyldig, jag pekar bara på den starka bevisningen, sade han då till TT.