Flera nya hundraser varje år
Vildsvinshundar, vargkorsningar och tvättbjörnsjägare. Varje år sätter nya hundraser sina tassar i vårt land. Under år 2008 registrerades inte mindre än nio nya raser i Sverige, och hittills i år har ytterligare tre nya raser registrerats.
REDAN KÄNDIS. Dansk-svensk gårdshund är inte alls ny i Sverige, tvärtom. Däremot tillhör den nykomlingarna på den internationella kennelklubben FCI:s lista över senaste godkända raser.
Foto: Åsa Lindholm
Boken gavs ut för två år sedan i en ny, uppdaterad, version och på bara två år fick man lägga till elva nya raser! - Det har kommit väldigt många nya hundraser till Sverige under senare år. Förutom de raser som redan är registrerade internationellt finns ju en massa länder i till exempel Afrika och Asien där det säkert finns många raser som funnits länge utan att registreras i någon kennelklubb. Men behöver vi verkligen fler hundraser i Sverige? - Absolut inte. Om man bara skulle gå efter behov hade vi kanske bara behövt ett tiotal raser. Vi behöver några jakthundsraser, raser som fungerar som polishundar och någon sällskapshundsras. Under senare år är det framförallt sällskapshundarna som ökat i antal i Sverige. Men de nya raserna som kommit hit är nästan utan undantag utpräglade jakt- eller brukshundar. Flera av dem är specialiserade på något som nog måste anses som ett ganska nytt behov i Sverige - vildsvinsjakt. Den amerikanska rasen Plott har avlats fram för att klara tuff jakt på såväl björn som vildsvin och de som först började importera rasen till Sverige hade behov av just en tuff ras som fungerade för vildsvinsjakt. Vargjägare
Även den japanska spetsen Kai är avlad för jakt på vildsvin och hjort. Tuff är också brukshundsrasen Ceskoslovensky vlcak, som avlats fram genom korsningar mellan schäfer och varg redan på 1950-talet i forna Tjeckoslovakien. FCI godkände rasen redan 1989 men Sverige hade länge importförbud mot varghybridsraser. I mars förra året registrerades den första hunden av den slovakiska rasen. Någon vargjakt lär väl knappast bli aktuell för Ceskoslovensky vlcak, som räknas till gruppen vall-, herde och boskapshundar. Och låt oss hoppas att Black and tan coonhound inte kommit hit som ett omen inför ett kommande svenskt behov. Den rasen är nämligen framtagen i USA för jakt på tvättbjörn.
Så registreras nya raser: Enbart renrasiga hundar med godkända stamtavlor får registreras i Svenska kennelklubbens register. Om rasen inte tidigare funnits i Sverige måste den vara godkänd som ras av ett annat lands kennelklubb som Svenska kennelklubben samarbetar med. Det finns dock klubbar, som till exempel Amerikanska kennelklubben, som SKK inte samarbetar med och som godkänt många raser som inte är godkända i Europa och den internationella kennelklubben FCI, som SKK är ansluten till. Nya raser som kommer till Sverige behöver inte vara nya raser, utan kan ha funnits länge i sina hemländer. Det lär finnas runt 400 olika hundraser i världen i dag, beroende på hur man ska räkna. FCI har för närvarande 357 godkända raser, som alla har ett nummer efter den ordning de godkänts. Den första rasen att godkännas av FCI var Pointer, som alltså har nummer 1. Senast godkända ras heter Ciobanesc Romanesc de Bucovina och godkändes i mars i år. Den fick därmed nummer 357. Bland de senast internationellt registrerade hundraserna som godkänts av FCI finns den svenska rasen Dansk-svensk gårdshund med. Den godkändes så sent som förra året av FCI.
Så jobbar vi med nyheter