Bättre resultat för högskolorna

Prognosen pekar på ett underskott på 160 miljoner kronor, jämfört med förra årets minusresultat på 440 miljoner kronor, enligt Högskoleverket som har sammanställt lärosätenas delårsrapporter. Den förbättrade ekonomin beror främst på att universiteten och högskolorna har antagit färre studenter. Minskningen är 3 500 helårsstudenter jämfört med förra året. Lärosätena sparar också genom att anta färre doktorander. Samtidigt minskade samtliga större lärosäten, utom Göteborgs universitet, förra året antalet anställda. I landet som helhet försvann motsvarande 800 heltidstjänster jämfört med 2003. Mest är det tillfälligt anställda lärare, så kallade arvodister, och teknisk personal som har försvunnit. Mycket pekar enligt Högskoleverket på att minskningen av personalstyrkan fortsätter i år. ? Det kan ju få effekter för studenterna, men universiteten och högskolorna är ju ganska bra på att utveckla undervisningsformerna på olika sätt, säger Ann-Caroline Nordström, chef för avdelningen för statistik och analys på Högskoleverket.

Bättre resultat för högskolorna

Landets universitet och högskolor börjar få bättre ekonomi. Studenterna drabbas av besparingarna i form av färre utbildningsplatser och lärare. Två av tre universitet och högskolor räknar i år fortfarande med ett underskott, men de är små i förhållande till den totala omsättningen.

Landets universitet och högskolor börjar få bättre ekonomi. Studenterna drabbas av besparingarna i form av färre utbildningsplatser och lärare.
Två av tre universitet och högskolor räknar i år fortfarande med ett underskott, men de är små i förhållande till den totala omsättningen.