Titta den snackar ...
nnn Bilar som pratar brukade bara finnas i tecknade filmer, men nu drar IT-vågen in på allvar i både bilar och vägar. Resultatet blir att de kan prata med varandra. nnn EU-projektet Intros bild av framtidens trafik låter nästan som science fiction. nnn - Jag är optimist och tror att vi kan börja se saker hända inom högst tio år, säger Leif Sjögren på VTI.
En viktig aspekt av det hela är trafiksäkerheten. När vägbanan kan varna din bil för att den är hal eller för att alla bilar 500 meter längre fram står stilla, så får det en mycket konkret påverkan på din färd. Men det är antagligen inte säkerheten som kommer att driva utvecklingen till en början, åtminstone inte när det gäller vägbanans utveckling.- Nej, där är det framför allt stora besparingar för väghållarna som hägrar, säger Leif Sjögren.I stort sett alla i-länder har nämligen det gemensamma problemet att skattemedlen inte räcker till för vägunderhållet. Med ny teknik ser väghållarna, som svenska Vägverket, möjligheten att effektivisera underhållet.Vägen larmar
- Med sensorer på, i och under vägbanan kan man upptäcka fel snabbare än om man bara inspekterar vägbanans yta. Då kan man ju bara upptäcka skador som redan uppstått. Om vägen själv slår larm när vägbanan börjar bli svag kan den repareras till en bråkdel av kostnaden för att laga en vägbana som redan fått stora spår och ojämnheter.Sensorer
Genom att gräva ner sensorer vid sidan om vägbanan kan man mäta tjälens djup. Överkurs kan tyckas, men för skogsbolagen i norra Sverige handlar det om miljoner som kan sparas. I dag stängs nämligen vägarna av hela dagar eller veckor för tung trafik när det är risk för tjäle. Med sensorer kan man i stället minimera avstängningarna till kanske några timmar.Från den amerikanska militären kommer något som kallas dammteknologi. Det går ut på att man sprider en stor mängd av mycket små sensorer som sedan kan kommunicera i ett nätverk. Tekniken kan användas på vägbanor, men också vid sidan om den.- Man skulle kunna ha den här typen av sensorer på en skolgård. När barnen har rast märker sensorerna det och tänder exempelvis ljus på 30-skyltarna kring skolan. Det är ingen orealistisk vision, säger Leif Sjögren.
Vägmarkeringarna innehåller sensorer. Väljer man att ha sensorerna i den vita vägmarkeringen kan dessa placeras ut snabbare än om de finns i asfalten. Nackdelarna är att de slits snabbare och att det kan vara svårt att mäta vägbanans slitage.Mikroskopiskt små sensorer sprids över hela vägbanan och bildar ett nätverk. Bygger på amerikansk spionteknik.Sensorer grävs ner i marken vid sidan om vägen. Kan användas för att mäta tjälens djup.Sensorer placeras i vägstolpar för att mäta temperaturen. Så kan smarta vägar användas:Sensorerna i vägbanan mäter hur vägbanan mår. Genom att diagnosticera fel tidigare kan underhåll utföras tidigare, vilket sparar mycket pengar. Det här är på kort sikt den mest användbara och ekonomiskt viktigaste funktionen.När sensorerna märker att bilarna inte längre rullar kan vägen automatiskt varna för bilköer.Sensorer på en skolgård reagerar när barnen har rast och tänder varningsskyltar, som släcks efter rasten igen. Samma sak kan användas vid övergångsställen, äldreboenden och i bostadsområden.Vägen kan själv varna för halka, antingen utifrån vägbanans temperatur. Det finns redan ett system kallat Vägväder där temperatur och väder mäts i stolpar längs vägen. Volvo och Saab arbetar med system för att utnyttja information från detta system.Skogsbolagen kan spara miljoner genom noggrannare mätningar av tjälens djup med hjälp av sensorer och temperaturmätare under vägbanan längs norrländska vägar. I stället för att vägarna stängs av hela dagar eller veckor, kan de hållas öppna en stund varje dag.
Så jobbar vi med nyheter