Höjda böter ska rädda liv

Den 1 oktober blir det nya belopp för i stort sett alla böter i Sverige. Störst genomslag får förändringen i trafiken eftersom trafikbrotten står för den stora volymen böter. Senast bötesbeloppen ändrades var 1992 och nu uppdateras helt enkelt nivåerna till dagens pris- och löneläge. Men när det gäller trafikbrotten höjs flera böter ännu mer.
- Det sker en fokusering på de brott som orsakar dödsfall och svåra skador. Det handlar i princip om hasighetsöverträdelser, att strunta i bilbältet och farliga omkörningar. Där blir böterna extra höga, säger Bengt Svensson som är trafiksamordnare på Rikspolisstyrelsen.
I den ordningsbotshandbok som finns i alla polisbilar finns 1.150 varianter på böter. De allra flesta av dessa höjs med ungefär 50 procent. Det gäller till exempel nästan alla fall där det är fel på eller saknas utrustning i bilen.
Men en handfull böter blir alltså mycket dyrare än så. Att inte spänna fast säkerhetsbältet höjs till exempel från 600 till 1.500 kronor och att glömma att spänna fast ett barn kostar 2.500 kronor.

Sverige ligger efter
Högsta beloppet för fortkörning höjs från 1.500 till 4.000 kronor. Att dölja en nummerskylt höjs med 400 procent, från 300 till 1.500 kronor.
- Det kommer att svida i plånboken att köra för fort, och förhoppningsvis leder det till att folk tänker sig för innan de gasar på. Målet är inte att rapportera fler bilister utan helt enkelt att få ner hastigheterna och öka säkerheten i trafiken, säger Bengt Svensson.
På Vägverket hoppas man på snabba resultat av de nya bötesbeloppen.
- Det behövs, för vi har halkat efter i utvecklingen på det här området. När det gäller att bygga säkra trafiksystem ligger vi i Europatoppen, men när det gäller att hålla hastigheten och lyda regler i trafiken är vi långt efter många länder, säger Claes Tingvall som är trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket.
- I Frankrike, Holland och Danmark har man till exempel på bara några år fått ner medelhastigheterna genom strängare böter och intensivare övervakning av trafiken. Det sparar mängder av liv i trafiken.

För låga belopp
Vägverkets siffror visar att om snitthastigheten i Sverige skulle sänkas med två procent skulle det ge 30 färre dödsfall i trafiken under ett år.
- Att sänka medelhastigheten ger alltså snabbt en stor effekt, konstaterar Claes Tingvall.
Det som hänt under 2000-talet är att den ökade hastigheten på vägarna i princip har ätit upp investeringarna i säkrare trafiksystem. Man har alltså inte fått de sänkningar i antalet dödsfall och svåra olyckor som man borde, eftersom vi bilister sett de säkrare vägarna som en morot att i stället köra lite fortare. Något som kommer att bli dyrt från och med nu alltså.
Att köra 6 km för fort i tätort, alltså på en 30- eller 50-sträcka, kommer att kosta 2.000 kronor. Att köra 11 km för fort kostar 2.400, 16 km 2.800 och mellan 21 och 25 km för fort 3.200. För att få högsta bötesbeloppet på 4.000 kronor måste man köra över 30 km för fort, och blir då även av med körkortet.
Att köra 6 km för fort på 70-, 90- eller 110-väg kostar 1.500 och stiger sedan i intervaller på samma sätt som på 30- och 50-vägarna.
- Dagens bötesbelopp är för små, det har vi hävdat i flera år. Vi ser på mätningarna att väldigt många kör alldeles under 30 km för fort. De är beredda att ta böterna för det, men inte att köra fortare eftersom de skulle missta körkortet då. Vi hoppas att de nya nivåerna ska vara ungefär lika avskräckande, säger Bengt Svensson.

Skickar ut lathund
De nya beloppen gäller alltså från 1 oktober, men ingen törs garantera att böterna verkligen döms ut från och med då. Rikspolisstyrelsen räknar med att skicka ut en slags lathund till polisdistrikten, men en ny ordningsbotshandbok kommer att ta ett par månader att trycka och distribuera.
Åklagarmyndighetens arbete med att ta fram de nya bötesbeloppen och få dem godkända har tagit längre tid än väntat.
- Men i princip gäller de nya reglerna direkt efter 1 oktober och våra direktiv är att polisen ska rapportera efter dessa också, säger Bengt Svensson.
Dags att lätta trycket på gasen alltså.