Skrik för en bättre värld

Hörde du ett vrål i måndags vid lunchtid? Lugn, det var bara den internationella barndagen som firades.

HÖGRÖSTDE. Barnen på Skärgårdsstadens skola i Åkersberga gör sina röster hörda på Årets Gallskrik.

Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Stockholm, lilla2007-10-03 01:45

Året gallskrik är tidningen Kamratpostens sätt att fira internationella barndagen som inföll den 1 oktober. - Vi vill peppa alla barn att göra sina röster hörda. Dessutom är det väldigt skönt att skrika, säger, Ola Lindholm som är chefredaktör. Det är fjärde gången som manifestationen ordnas. - Det har varit lite olika teman varje år. Vi har tagit upp mobbning, demokrati och förra året skrek vi utanför riksdagen. En lista
Då hade barnen satt ihop en lista på saker som de ville att den nya regeringen skulle ta itu med. - Jag hoppas att de tog intryck,
men på listan fanns önskemål som
kanske var svåra att uppfylla. Till
exempel ville man att regeringen
skulle förbjuda alla fulla vuxna. Ola menar att Årets gallskrik också är en övning i demokrati. Att barn lär sig att det går att höras, att man kan påverka saker runt omkring sig. Skönt att skrika
- Det är fantastiskt skönt att skrika. Alla spänningar släpper, oavsett om det är för att man har slagit i tån eller är upprörd över situationen i Burma. Allt känns lite bättre när man har skrikit. Vad vill du skrika för?
- Jag vill skrika för att höja lärarnas status och för att skolorna ska få mera pengar.

BARNKONVENTIONEN

En konvention fungerar som en överenskommelse eller som en regel som man förbinder sig att följa.

Barnkonvention antogs av
generalförsamlingen den
20 november 1989. I dag har nästan alla länder lovat att följa den. I barnkonventionen har man skrivit ner vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar eller punkter, varav 41 är så kallade sakartiklar.

FYRA HUVUDPRINCIPER

Fyra av de så kallade sakartiklarna i barnkonventionen är lite viktigare och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Det är artiklarna 2, 3, 6 och 12 och de kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna "som glasögon". Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om