Ibland känns storebror som en lillebror
nnn Livet med ett utvecklingsstört syskon är annorlunda. Ofta får man ta mer ansvar hemma, till exempel.
SYSKON. Linda och Christian Tzelidis bråkar och blir kompisar igen, precis som andra syskon. Linda tänker sällan på att Christian är utvecklingsstörd.
Foto: MALIN EIJDE
Ibland blir hon också arg på sin bror för att han inte förstår lika mycket som andra. Det kan bli pinsamt ibland, när de är ute och Christian säger eller gör något som man inte ska göra. Då får man säga ifrån. - Men när man säger till honom, så måste man göra det på ett sätt som han förstår, säger Linda. Ibland när de är ute på stan så stirrar både barn och vuxna på Christian i rullstolen. Linda har lärt sig att stirra tillbaka tills de tittar bort. - Men Christian brukar alltid vara väldigt trevlig och säga ?hej? till dem som är äldre. Och då säger de ?hej? tillbaka. Christian behöver mycket hjälp och har personliga assistenter hos sig hela veckan. Ibland är det jobbigt att det alltid finns assistenter hemma, eftersom familjen aldrig får vara riktigt ifred. Vill hjälpa till
Men oftast är det bra att de finns, och när de har tid tar så de också hand om Linda. - De är lite som extrasyskon. De lagar mat och hjälper mig med läxorna när inte mamma är hemma. Och ibland när jag känner mig ensam så kan jag gå in och prata med dem, säger Linda. Linda tycker att hennes liv är ungefär som andra tioåringars. Hon går i skolan, träffar sina kompisar och spelar fotboll flera gånger i veckan. Men det finns skillnader. Hon får ta mer ansvar för Christian än vad man får göra med ett vanligt syskon. Hjälper till
Eftersom Christian inte kan sätta sig på toaletten eller lägga sig i sängen själv, så brukar Linda hjälpa honom med sådant. Det har hon gjort ända sedan hon var liten, inte för att hon måste utan för att hon vill. - Jag tycker om att hjälpa Christian. Men ibland kan det kännas som om jag är äldre än honom fast jag inte är det.
Syskongrupper
Ibland kan det kännas lite ensamt att växa upp med ett utvecklingsstört syskon. Kanske saknar man någon att prata med, särskilt om man inte känner någon annan i samma situation. En del känner sig annorlunda, vissa skäms kanske också över sitt syskon. På många ställen i Sverige finns syskongrupper, där man kan träffa andra barn med utvecklingsstörda syskon. Där umgås man, pratar, fikar och har olika aktiviteter. Ibland får syskongrupperna besök av människor från olika yrkesgrupper, som kan svara på barnens frågor. Det kan också komma äldre syskon, som berättar om sina egna erfarenheter. För att få gå med i en syskongrupp ska man ha ett syskon som är anmäld på ett habiliteringscenter. Kontakta habiliteringen i det landsting där du bor, så får du veta mer.
Ibland kan det kännas lite ensamt att växa upp med ett utvecklingsstört syskon. Kanske saknar man någon att prata med, särskilt om man inte känner någon annan i samma situation. En del känner sig annorlunda, vissa skäms kanske också över sitt syskon. På många ställen i Sverige finns syskongrupper, där man kan träffa andra barn med utvecklingsstörda syskon. Där umgås man, pratar, fikar och har olika aktiviteter. Ibland får syskongrupperna besök av människor från olika yrkesgrupper, som kan svara på barnens frågor. Det kan också komma äldre syskon, som berättar om sina egna erfarenheter. För att få gå med i en syskongrupp ska man ha ett syskon som är anmäld på ett habiliteringscenter. Kontakta habiliteringen i det landsting där du bor, så får du veta mer.
Så jobbar vi med nyheter