En livräddare fyller 50
En halvtimme tar det att sätta in en dosa i kroppen, dosan som räddat 90.000 människors liv.
Foto:
Papa Ousman Jeng ska få en pacemaker i förebyggande syfte, en speciell sort som också kan avge en elchock om hans hjärta skulle börja slå för fort. Han gjorde en bypassoperation för några år sen, men blev ändå chockad när läkaren sa att han behövde en pacemaker. - Jag tyckte det var obegripligt, jag är ju stark och tränar mycket. Och jag känner mig inte sjuk alls. Pacemakern är ett billigt sätt att rädda liv, säger Fredrik Gadler. - I Sverige har vi gjort sammanlagt 90.000 pacemakeroperationer, och utan dem skulle många av de opererade antingen varit döda eller sängbundna. Fredrik Gadler har själv gjort omkring 5.000 operationer under de 15 år han jobbat med pacemakerkirurgi. Röntgenkamera visar insidan
Inne i operationssalen är allt förberett. Lysrören i taket avger ett kallt sken, och överallt finns sladdar och slangar, skärmar och monitorer. I centrum ett operationsbord. Proceduren är långt ifrån de uppsågade bröstkorgar och respiratorer man ser framför sig när man tänker på hjärtoperationer. Den utförs med lokalbedövning och patienten är vaken hela tiden. Ousmans kropp täcks in i filtar, plast och sterila gröna operationsdukar. En glipa lämnas i de sterila dukarna strax nedanför vänster nyckelben, det är där operationen sker. Det luktar fränt av desinficeringsmedel när Fredrik Gadler sveper in i salen med de nytvättade händerna i luften. - Fördelen med att operationen görs med lokalbedövning är att man också kan operera gamla och sjuka, som man inte skulle våga söva, säger sköterskan Åsa Larsson. Hon visar på en röntgenskärm vad som händer inne i Ousmans kropp. Operationen görs med hjälp av en röntgenkamera där kirurgen ser vad som händer på insidan av patienten samtidigt som han trevar sig fram med de små elektroderna. För ett otränat öga syns bara ryggraden, revbenen, och hjärtat som rör sig lite på röntgenskärmen likt en svag skugga. Men Fredrik Gadler vet precis vad han gör och var han ska placera elektroderna. Håller i tio år
Papa Ousman Jeng viftar oroligt med tårna under filten. Han får en extra dos smärtstillande och lugnande, och kan slappna av tills själva pacemakerdosan ska sättas in. - När dosan sätts på plats gör det ont och känns obehagligt, förklarar Åsa. Ousman sprattlar med benen och vrider sig på operationsbordet. När operationen är över går en omplåstrad och lite groggy Papa Ousman Jeng ut ur salen stödd av en sköterska. Nu kommer pacemakern att hjälpa hans hjärta att slå som det ska i sju till tio år, sedan är det dags att byta batteri. Ousman är trött. - Jag har inte ont alls nu, men under operationen gjorde det ont innan jag fick en extra dos lugnande och smärtstillande. Sedan var det väldigt obehagligt när de satte in själva pacemakern, säger han innan han lägger sig på sidan och somnar.
En pacemaker är en apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den känner av hjärtslagen och ger vid behov en elektrisk impuls som förhindrar att pauserna mellan hjärtslagen blir för långa. Pacemakern består av en liten dosa och en eller flera elektroder. Själva dosan är en liten dator med batteri, bara några centimeter i diameter. Elektroderna känner av hjärtrytmen och avger en elektrisk impuls som får hjärtat att dra ihop sig när det behövs. Dosan opereras in under huden på bröstkorgen och elektroderna placeras i hjärtat. (Källa: sjukvardsradgivningen.se) Historia Den 8 oktober 1958 opererades den första pacemakern in på Arne Larsson av doktor Åke Senning på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Arne var 43 år gammal och fick efter operationen leva i ytterligare 43 år. Därmed överlevde han både kirurgen och pacemakerns uppfinnare Rune Elmqvist. Under sin livstid fick Arne Larsson totalt 22 olika pacemakers. Den första höll bara i några timmar, den andra i två veckor. Hårdvaran har egentligen inte förändrats så mycket, men mjukvaran har utvecklats desto mer, säger Fredrik Gadler, hjärtläkare på Karolinska sjukhuset. Pacemakern har blivit både säkrare och smartare. Den har mer minne och är bättre anpassad till patientens behov. I dag lever omkring 40.000 svenskar med pacemaker.
Så jobbar vi med nyheter