Världens minsta kaninras - helst i rött

Nu ska det vara bourgogne. Men inte i vinglaset - utan i kaninburen. Hermelinkaninen är en av världens minsta kaninraser, och just nu vill entusiasterna ha gulröda sådana.

CHINCHILLA. Hermelinkaninen finns i massor av färger. Den här grå färgen kallas chinchilla.

CHINCHILLA. Hermelinkaninen finns i massor av färger. Den här grå färgen kallas chinchilla.

Foto:

Stockholm, Husdjur2007-09-24 01:45
Den som trodde att bourgogne var ett vin och att kaniner var ett sällskapsdjur man gav barn i sjuårsåldern har fel. Eller åtminstone har de missat halva målet. Kaninavel och kaninutställningar är nämligen en stor hobby som engagerar många vuxna runt om i landet, och i många andra länder också. De som ställer ut hermelinkaniner sägs gilla bourgogne just nu. Den gulröda pälsfärgen med namnet bourgogne är dock bara en av väldigt många färger som är tillåtna på renrasiga kaniner som ställs ut. Hermelinkaninen är en av de minsta kaninraserna i världen och avlades fram i slutet av 1800-talet. Namnet sägs den ha fått för att pälsen var så vacker att den gott fungerade som hermelinimitation. För även om kaniner hålls främst som sällskaps- och utställningsdjur i vårt land så har många av de femtiotalet olika raser som finns tagits fram i nyttosyfte. Även om man sällan talar högt om det är det grytan eller klädhängaren som är målet för många uppfödare, i alla fall med de större raserna. Stamtavla hos uppfödare
En hermelinkanin blir dock inte mycket till gryta, eftersom den väger endast kring kilot, och tillsammans med dvärgharen är världens minsta kaninras. I vårt land är den även en av de absolut populäraste kaninraserna för sällskapskaniner. Går man in i en djuraffär ska man dock vara lite skeptisk till att det verkligen är renrasiga hermelinkaniner som säljs. Ofta används ordet hermelin lite slarvigt, men vänder man sig i stället till en uppfödare kan man få renrasiga kaniner med stamtavlor, precis som när man köper hund. Koll upp föräldrarna
Det råder dock delade meningar om huruvida hermelinen verkligen är en bra sällskapsras. Somliga uppfödare menar att de är för kvicka och "sprattliga" och därför svåra för barn att hantera. - Det gäller att välja kaniner efter rätt linjer. Vissa kan bli väldigt tama och passa utmärkt som sällskapsdjur, men man ska fråga uppfödaren hur föräldrarna är. Kaniner är personligheter som alla djur, säger Lotta Nilsson på Blåvikens kaningård som föder upp hermelinkaniner. Sällskapliga eller ej, söta är de. De två veckor gamla ungarna vi möter hemma hos Lotta Nilsson är så söta att man vill äta upp dem. Eller kanske inte, förresten. I det här sammanhanget gäller det att välja orden med omsorg.
Hermelinkaninen avlades fram från bland annat dvärgharen under det sena 1800-talet. Den kom till Norden på 1920-talet. På 1980-talet blev hermelinkaninen mycket populär som sällskapskanin. I dag används uttrycket hermelin ofta lite slarvigt, som ett slags samlingsnamn för dvärgkaniner utan hängande öron. En renrasig hermelinkanin ska ha ett runt huvud med trubbig nos. Öronen ska sitta tätt ihop och aldrig vara längre än sju centimeter. En vuxen hermelinkanin ska väga högst 1,4 kilo. Rasen finns i mer än ett trettiotal olika färger och teckningar. Just nu är den gulröda bourgogne väldigt populär. Det finns även olika hårlag. Förutom den vanliga finns hårlag som kallas rex, fuchs, angora och satin.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om