Djurens hjälte önskar hårdare lagar i julklapp
nnn Trots att det är julafton det varken platt-TV eller sodastream som står högst på Kerstin Malms önskelista. En ny lag om obligatorisk ID-märkning av katter är vad hon helst vill ha. nnn Djurens hjälte 2007 är utsedd, men känner sig inte färdig med arbetet för utsatta djur.
Katternas vän. Kerstin Malm har tilldelats utmärkelsen Djurens hjälte 2007 av försäkringsbolaget Agria. Hon prisas för sitt arbete med Kattstallet, ett hem för hemlösa katter utanför Stockholm.
Foto:
Harley Davidson, en stålgrå hankatt kommer fram och stryker sig kelsjukt mot mitt ben. Han hittades i ett soprum inte långt härifrån.-Många av de här katterna har ju ägare, eller har i alla fall haft det. Om de bara varit ID-märkta hade polisen enkelt kunna ringa upp ägaren. Det skulle inte behöva vara så här, säger Kerstin.Kerstin Malm sitter i styrelsen för den ideella organisation som driver Kattstallet och har kämpat för de hemlösa katterna på olika sätt i över trettio år. Hon tycker att det går för långsamt.-Lagarna är för tandlösa och politikerna tar inget ansvar för problemet med lösdrivande katter. Så på sätt och vis gör vi oss själva en björntjänst, alla vi som arbetar med katthem. Vi löser problemet gratis åt kommunerna, säger hon.En enda åtgärd, tror Kerstin Malm, skulle vara ett stort steg mot en lösning. Det är en lag om obligatorisk ID-märkning och registrering av katter, lik den som redan finns för hundar. -Om man blev tvungen att ID-märka och registrera alla katter skulle kattens status höjas, och fler skulle välja att kastrera sina katter. - I dag menar politikerna att en lag om ID-märkning är ett för stort ingrepp i den personliga integriteten. De vill alltså skydda alla dem som vill fortsätta att släppa ut sina katter i skogen när de tröttnat på dem, trots att det räknas som djurplågeri som i sin tur är ett straffbart brott i vårt land, säger hon.Kerstin Malm vet, hon är polis till vardags och arbetar även där för att lyfta fram frågor som rör sällskapsdjuren.
Fram till och med 1988 när jaktlagen ändrades räknades katter rent juridiskt som ett villebråd för jakt i Sverige. Ända fram till dess var det tillåtet att skjuta katter som gick lösa på annan mark än kattens ägares, en lag som gjorde det lätt för kommunerna att lösa problemet med lösdrivande katter - genom att helt enkelt skjuta dem. Men att landets vanligaste husdjur räknades som villebråd var naturligtvis fel och ändrades alltså när jaktlagen skrevs om. Efter det har problemet med hemlösa katter blivit mer synligt i många kommuner.En bortsprungen katt som visar tecken på att ha en ägare räknas som hittegods och ska därmed lämnas in och registreras hos polisen. Det är inte många som vet det, i stället sätter de flesta upp lappar på anslagstavlor och lyktstolpar om upphittade katter. Lapparna är självklart till stor hjälp att återfinna bortsprungna katter. Men eftersom även en katt kan vara ID-märkt med ett chip under huden i nacken, kan det ibland vara enklare för polisen att hitta ägaren. Även om katten inte är ID-märkt är det till polisen den ska lämnas för att tas om hand till dess ägaren hittas.Kattungar är enklast att hitta nya hem till, de är små och söta och kan präglas av sin ägare från tidig ålder. Värre är det för äldre, förvildade och framförallt skygga katter, som ofta får sitta ett tag på ett katthem för att lära sig umgås med människor innan någon vill adoptera dem. Enligt Kerstin Malm kan även färgen spela en viss roll för kattens chanser att snabbt hitta ett nytt hem. Helsvarta katter har generellt svårare att hitta nya hem än katter med andra färger, om man bortser från kattens personlighet. En skygg, svart katt har alltså fler odds emot sig än en skygg, vit katt. Kanske sitter myten om den svarta katten som ett olyckstecken djupt i den svenska folksjälen.w TT Spektra
Så jobbar vi med nyheter