När trycket blir för högt

Blodtrycket beror på med hur stor kraft hjärtat arbetar. När blodet pumpas ut genom artärerna med högre tryck än normalt, har man för högt blodtryck. Pumpar det med lägre kraft än normalt är blodtrycket lågt. Ett lågt blodtryck är i de flesta fall ofarligt och behandlas bara vid svårare besvär.
Blodtrycket mäts i ett övre (systoliskt) tryck och ett undre (diastoliskt) tryck. Det övre trycket är det tryck som uppstår när hjärtat drar ihop sig och det undre trycket är det tryck som finns i artärerna när hjärtat slappnar av mellan två slag.
Ett blodtryck över 140/90 mm Hg brukar räknas som högt blodtryck. För diabetiker är gränsvärdet något lägre.
I samband med att vi lever onyttigare och blir allt fetare blir också risken större för att blodtrycket kryper över gränsen. Runt 25 procent av den vuxna befolkningen beräknas i dag ha ett förhöjt blodtryck.
Men även om gränsvärdet ligger vid 140/90 mm Hg är det eftersträvansvärt att blodtrycket är lägre. Det menar Karin Kjellgren, lektor och docent vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
- Forskning har visat att ett blodtryck på den här nivån innebär en mindre belastning på kärlsystemet, men behandla behöver man inte göra förrän det ligger på 140/90.

Regelbunden motion
I första hand försöker man alltid behandla ett högt blodtryck med hjälp av livsstilsförändringar, som regelbunden motion, viktnedgång, minskad alkoholkonsumtion och mindre salt i maten.
Men hjälper inte detta erbjuds behandling med blodtryckssänkande läkemedel.
Det finns oftast ingen enskild orsak till högt blodtryck, men ärftliga anlag, övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion är omständigheter som påverkar blodtrycket.
Det är inte lätt att veta att man har ett högt blodtryck eftersom symtomen är diffusa, så att man inte kopplar ihop dem med blodtrycket.
- Det kan röra sig om trötthet, hjärtklappning och huvudvärk, säger Karin Kjellgren.
Vid en graviditet blir blodtrycket ofta högre. Vad beror det på?
- Belastningen på kroppen blir större vid en graviditet och har man en tendens till högt blodtryck, så är det lätt att det visar sig i samband med graviditeten.

Bortförklara symtom
Enligt Karin Kjellgren negligerar ofta läkare att patienter har ett högt blodtryck.
- Det är lätt att bortförklara symtomen med att blodtrycket är tillfälligt förhöjt på grund av exempelvis stress, säger hon.
Tidigare under året var Karin Kjellgren handledare för en avhandling om behovet av en bättre diagnostisering av högt blodtryck. Resultatet visade att både läkare och patienter tenderar att förklara bort blodtryckspatienters höga blodtryck.
- Det var till exempel vanligt att lätt till måttligt förhöjda blodtrycksnivåer betraktades i ljuset av att patienten var stressad inför besöket eller hade det stressigt i allmänhet, och att trycken därför inte var oroande. När det fanns misstänkta biverkningar kunde det handla om att föreslå alternativa förklaringar till symtomen, till exempel att de berodde på patienternas livsstil, säger läkaren Staffan Svensson, som skrivit avhandlingen.

Integritetskränkande
Att det är viktigt hur sjukvårdpersonalen pratar med sina blodtryckspatienter, visar även distriktsköterskan och doktoranden Eva Drevenhorn i sin kommande avhandling.
- De livsstilsförändringar som krävs för att sänka blodtrycket görs inte på en eftermiddag och att ta upp de här frågorna kan upplevas som väldigt integritetskränkande för patienten, säger hon.
Stora livsstilsförändringar som motionsvanor, kosthållning och alkoholkonsumtion tar ofta flera år att genomföra och det kan ta lång tid innan patienten känner sig motiverad att ta tag i sin situation.
I sin avhandling har Eva Drevenhorn tittat på effekten av en fördjupad dialog mellan sjukvårdspersonal och patient. För att öka motivationen för livsstilsförändringar bland blodtryckspatienter har man i södra Sverige låtit distriktsköterskor på vårdcentralerna genomgå en utbildning i hur de samtalar med patienter med högt blodtryck.
- Vi har tidigare sett att om sjukvårdspersonalen bara talar om för patienten vad hon ska göra så händer väldigt lite. Först när vi får ett konstruktivt samtal mellan jämbördiga parter, när patienten blir delaktig och respekterad, kan man få en effekt, framför hon.