Så tar du kontroll över din ekonomi - och ditt liv

Att ha kontroll över den egna ekonomin eller inte är som skillnaden mellan att hoppa på isflak eller gå på fast mark. Valet står mellan att bli offer eller kapten på sin livsskuta, konstaterar Swedbanks privatekonom Ylva Yngveson.

Ylva Yngvesson, privatekonom vid Swebank.

Ylva Yngvesson, privatekonom vid Swebank.

Foto:

Stockholm, dina pengar2008-02-07 01:45
Hur hård kontroll man behöver över privatekonomin beror förstås på vem man är, förklarar Ylva Yngveson: -Men oavsett inkomstnivå behöver man göra någon form av plan över sin ekonomi. Alla har vi begränsade resurser som vi behöver hushålla med. En del klarar sig med en budget för bara fasta utgifter, andra behöver får grepp om helheten med en total årsbudget där man går igenom både inkomster, skatt och alla utgifter noggrant. Att komma igång
Bra är att först och främst bestämma sig för vad man skulle vilja förändra och tänka efter om man har något mål som man vill uppnå. -Hög motivation är bästa drivkraften, konstaterar Ylva Yngveson. Börja med att sätta av en viss tid, en vardagskväll eller en helgeftermiddag, då du bara ägnar dig åt din ekonomi. Plocka fram alla underlag från förra året, kortbetalningar, räkningar och löne- eller pensionsbesked. Gör budgeten med en månad som utgångspunkt. Gör en sammanställning av alla fasta utgifter du haft under året och uppskatta vad summan kan bli i år. Dela den med tolv. Försök att beräkna dina löpande utgifter per månad. Har du fått ett inkomstbesked i år utgår du från inkomsten efter skatt och avdrag. Din skatt påverkas av om du äger fastighet, har lån eller om du gör olika avdrag. Sätt av pengar till räkningar på ett separat konto. Extra buffert
Varje månad sätter du in en tolftedel av årets fasta utgifter, avrundade ordentligt uppåt. Första året kommer det förmodligen inte att stämma varje månad, så sätt helst av några tusenlappar extra som buffert. När du drar ifrån utgifterna och ditt eventuella sparande från inkomsterna kan du se vad som blir över. Först då du kan du börja fundera över om du måste förändra något, till exempel dra ned på någon utgift, för att kunna det mål du har satt upp så snabbt som möjligt. Kanske behöver du senarelägga din plan? -För den som ska börja spara eller öka sitt sparande är det klokt att se till att pengarna förs över till den sparform man valt automatiskt när lönen eller pensionen kommer, råder Ylva Yngveson. Men en årsbudget är ingen garanti i sig för att få örnkoll på ekonomin, menar Ylva Yngveson. -Årsbudgeten är bara verktyget som ger dig överblicken och möjligheten att styra. Den räcker inte i sig. Du måste använda den för att skapa det utrymme för sparande du behöver, om du inte redan har det: Till bufferten, till reparationer av bostad och bil, till semestern, till julklapparna, till 40-årsfesten och studenten. - Det här är utgifter de flesta inte klarar på en vanlig månadslön. Gör du en beräkning på vilka utgifter du har som inte kommer varje månad ser du hur stora belopp det faktiskt kan handla om. Två löner
Ett första mål för en bra buffert är att ha en till två nettomånadslöner sparade, anser Ylva Yngveson. Har man både eget hus och bil behöver målet sättas ännu högre, och för att klara semester och kommande familjehögtider behövs ett separat sparande: -Hur man skapar sig ett större utrymme handlar om prioriteringar och hur mycket jobb man är beredd att lägga ned. Ofta måste man använda mer av sin egen tid om man vill kunna spara pengar, konstaterar Ylva Yngveson.

Budget - så börjar du:

Sätt av en stund då du bara ägnar dig åt din ekonomi.

Plocka fram alla underlag från förra året, kortbetalningar, räkningar och löne- eller pensionsbesked. Gör budgeten med en månad som utgångspunkt. Gör en sammanställning av alla fasta utgifter, det vill säga räkningar du haft under året och uppskatta vad summan kan bli i år. Dela den med tolv. Beräkna de löpande utgifterna per månad. Har du fått ett inkomstbesked i år utgår du från inkomsten efter skatt och avdrag. Din skatt påverkas av om du äger fastighet, har lån eller om du gör olika avdrag. Sätt av pengar till räkningar på ett separat konto. Varje månad sätter du in en tolftedel av årets fasta utgifter. Första året kommer det förmodligen inte att stämma varje månad - sätt av några tusenlappar extra som buffert. När du drar ifrån utgifterna och det sparande du redan har från inkomsterna kan du se vad som blir över. Först då du kan du börja fundera över om du måste förändra något för att kunna nå ditt mål så snabbt som möjligt. För den som ska börja spara eller öka sitt sparande: Se till att pengarna förs över till den sparform man valt automatiskt när lönen eller pensionen kommer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om