Rörligt i ropet trots räntehöjningar

Skillnaderna är väldigt stora. Förutom kronobergarna, som med sina 93 procent toppar när det gäller val av rörlig ränta, väljer 86 procent av de boende i Göinge rörlig ränta på sina lån. Också Kristianstadsborna väljer rörlig ränta, hela 85 procent.
Bland norrlänningarna väljer knappt 20 procent väljer att binda på två år. Detsamma gäller de boende i Västernorrland där 16 procent har tvåårig bindningstid. De stora skillnaderna är svåra att förklara.
- Det finns inget generellt samband mellan prisbild och bindningstider. Vi har ingen förklaring annat än att det är en attitydfråga hur man väljer att göra, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.
En allmän trend som syns i undersökningen är att de rörliga lånen ökar. Ökningen är 14 procentenheter bara sedan i december förra året. Dessförinnan gick andelen rörliga lån ner lite, men nu har det vänt upp igen.

Blygsam förändring
- En förklaring kan vara att räntehöjningarna hittills har inneburit en ganska blygsam förändring för de flesta låntagare. De anser säkert att de har de ekonomiska marginalerna för att klara kommande ränteökningar. Men de som har stora skulder borde nog dra öronen åt sig och binda en del av lånen, säger Elisabeth Hedmark.
Marie Giertz, chefekonom på Länsförsäkringar, säger att man kan räkna med att reporäntan sannolikt är en procentenhet högre om ett år.
- Men ränteläget är så pass lågt att hushållen inte verkar känna någon större oro för sina ränteåtaganden.
Risken för att räntorna kommer att stiga dramatiskt har också minskat i och med den förändrade penningpolitiken, säger hon.
Niclas Andrén, lektor vid företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet, har studerat pengar och psykologi. Han säger att osäkerhet och rädsla styr våra beteenden i hög grad.
Den som är rädd för att inte klara ekonomin om räntan stiger, binder sina lån. Slutsatsen blir i så fall att många känner sig ganska trygga och optimistiska inför sin privatekonomi.
- Det är valår i år och det är mycket fokus på våra intäkter. Politiker och medier talar mycket om alla pengar vi ska få, säger han.
Vi påverkas mycket av det som sägs och skrivs när vi gör våra pengaval. Det spelar inte så stor roll om det är positivt eller negativt, pratas det mycket om den rörliga räntan så är det möjligt att många väljer rörlig ränta bara på grund av det.
- Vi har också väldigt lätt att luras av nominella siffror. Effekten på vår ekonomi av att reporäntan stiger si eller så mycket vet vi först när inflation och löneökningar räknats in. Det är de reala effekterna som är det viktiga, säger Niclas Andrén.
Hans uppfattning är att många som har stora bolån har en ganska bra betalningsförmåga, och därför klarar rätt stora ränteökningar.
- Någon bostadsbubbla har vi inte, säger han.
Vad ska man göra då, om man står i valet mellan att binda eller inte?
I dagsläget är det inte så stora skillnader mellan rörlig och bunden ränta, så extrakostnaden för att binda är inte så hög. Å andra sidan har det historiskt sett alltid varit billigast med rörlig ränta.
Privatekonomerna brukar säga att man ska välja det som ger god nattsömn. Har man en ekonomi med små marginaler kan det vara klokt att binda.
Klarar ekonomin en skaplig räntehöjning går det bra att välja rörligt. Eller mixa med någon del rörlig och resten bundet med olika bindningstider.