Visst stiger priserna - men inte på elektronik
nnn Det känns som om allt bara bli dyrare, men det är inte riktigt sant.nnn Elektronikprylar, till exempel, blir allt billigare.
Ändå har vi under flera år levt i en låginflationsekonomi i Sverige. Priserna har ökat väldigt lite, till och med minskat under vissa perioder. Deflation, kallas det.
Därför har Riksbanken under flera år sänkt styrräntan och våra bolåneräntor, de rörliga som följer styrräntan, har varit rekordlåga. Nu har det börjat röra på sig och räntorna stiger långsamt.
Värdet minskar
Statistiska Centralbyrån, SCB, mäter prisförändringarna på jämförbara varor och tjänster varje månad. Sammantaget blir det till det konsumentprisindex, KPI, som vi mäter inflationen med.
Ett annat ord för inflation är ju just prisökningstakt. Det innebär att pengarnas värde minskar.
Prismätningarna är uppdelade i olika huvudgrupper. Vissa varugrupper väger tyngre än andra i indexet. Boende, till exempel, utgör nästan en tredjedel av KPI. Hyror, lån, räntor och elpriser ingår i det. Mat och transporter är också tunga. De två grupperna är ungefär 13 procent vardera av KPI.
Dyrt för sjuka
Går vi tillbaka drygt 25 år, till 1980, så har alla varugrupper i KPI blivit dyrare, föga förvånande. Allra störst prisökningar har hälso- och sjukvården haft. Den är 7,5 gånger dyrare i dag.
Alkoholdrycker har också ökat mycket och kostar 3,5 gånger mer än 1980. En flaska vin som i dag kostar 100 kronor fick man alltså för drygt 28 kronor då.
Bensin har också blivit mycket dyrare. För 25 år sedan gick det att fylla upp nästan hela tanken för ett par tior. Nu kommer man knappt runt kvarteret för samma summa. Bara de senaste fem-sex år har bensinen stigit i pris med mer än 30 procent.
Elektronik billigare
Tittar vi istället på vad som ökat minst i pris så är det kläder och skor. Det har inte ens blivit dubbelt så dyrt, ökningen är 1,7 gånger sedan 1980. Post- och telekommunikation har också ökat lite i pris och är knappt 1,9 gånger dyrare i dag.
Enbart förra året så sjönk priserna inom hela gruppen post- och telekommunikation med 8 procent. Prisminskningen har dessutom pågått i flera år.
- Vi följer ju framförallt utvecklingen inom detaljhandeln och vi ser att elektronik generellt har sjunkande priser. Detsamma gäller i viss mån möbler, säger Michael Cronholm, utredare på Handelns Utredningsinstitut, HUI.
Omvärlden påverkar
Framöver kan vi räkna med att detaljhandelspriserna som helhet stiger något.
- Det blir svagt uppåt i dagligvaruhandeln medan priserna går svagt nedåt för sällanköpsvaruhandeln, säger Michael Cronholm.
Han förklarar att det är mer än den svenska ekonomin som påverkar prisökningstakten på olika varor. Omvärlden spelar stor roll. Det märks inte minst när det gäller matpriserna. Sverige har fortfarande dyrare mat än övriga Europa. Distributionen är mer kostsam i vårt avlånga land, som dessutom ligger lite avsides. Vi har en högre servicegrad i våra butiker med längre öppettider än i Europa. Då blir lönerna till butikspersonalen högre och priserna påverkas uppåt.
- Men det förklarar inte hela skillnaden. Kanske tar handlarna chansen att öka sina marginaler när försäljningen ändå är så bra, säger Michael Cronholm.
Så jobbar vi med nyheter