Det bubblar av pengar på husmarknaden

För snart åtta år sedan sprack IT-bubblan. Inte minst småspararna, som var sist att hoppa på aktietåget, råkade illa ut. Ännu längre tillbaka hade vi bank- och fastighetskrisen. De som förköpte sig fick leva med skulder i många år efter att ha tvingats sälja till underpris. Men hur är läget i dag egentligen? Framförallt hus- och lägenhetspriserna har stigit mycket och länge. Är vi på väg mot en ny bubbla? - Om det är en bubbla eller inte vet man först sedan den spruckit, säger Cecilia Hermansson, prognoschef på Swedbank med mångårig erfarenhet av fastighetsmarknaden. Hon säger att utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande. Skulle arbetslösheten öka och konjunkturen gå ner kan det bli prisfall på bostäderna. De som inte klarar bolånen, om till exempel en i familjen blir arbetslös, tvingas sälja sina hus. Utbudet ökar, priserna faller och så är vi där. Frågan är då bara om bubblan pyser ut eller spricker. - Ett prisfall på 10 procent är hanterbart men blir det 30 procent, ja, då blir det ordentligt kännbart, säger Cecilia Hermansson. Hon förklarar att bostadsmarknaden till största delen är en nationell angelägenhet, men det finns globala gemensamma nämnare, såsom att låga räntor fått skuldsättning och huspriser att öka i många länder. I Sverige har huspriserna stigit med 140 procent på tio år och en del av det, men inte allt, är så kallade fundamenta: låg ränta, goda inkomster och det faktum att priserna faktiskt var onormalt låga 1995, efter fastighetskrisen. - Åren fram till 2000 var det inga överdrivna prisökningar. Men de senaste åren har priserna ökat mer än förväntat, säger hon. Substans i husen
Enligt Lennart Sjöberg, professor i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm, har det inte skapats någon bubbla på fastighetsmarknaden - ännu. - Jämför man med IT-bubblan så fanns det ingen substans i värdestegringen för IT-aktierna. Bolagen tjänade inga egna pengar, de förbrukade bara riskkapital. Bostäderna har ett värde i sig, de går inte ner till noll. Låga räntor, små eller ingen handpenning, inga amorteringar, sänkt fastighetsskatt har gjort att folk har råd att köpa dyrare bostäder. - En kraftig räntehöjning skulle skapa prisfall på bostadsmarknaden men det ser vi inga tendenser till. Om fastighetsskatten återinförs efter 2010 påverkar det naturligtvis också, Lennart Sjöberg. Man brukar säga att huspriserna normalt ska öka lika mycket som tillväxten plus inflation. För oss skulle det alltså vara mellan 4 och 5 procent per år - jämfört med dagens 10 procent. Oroväckande? Tja, kanske. Tittar man på världsekonomin så finns i varje fall den viktigaste faktorn bakom bubblor där. Annan syn på risk
- Det är mycket pengar i omlopp, likviditeten är god. Kina, Japan och Ryssland har rekordstora överskott i handelsbalansen efter lyckad export. Samtidigt är det en stor andel åldrande befolkning i länder som Tyskland och Japan som sparar mycket till sin pension, säger Cecilia Hermansson. Inflationen har dämpats och de långa räntorna hållits i schack. Den korta räntan har också varit låg sedan 2003 när USA sänkte sin styrränta till 1 procent. - Därför har vår syn på risk förändrats, det är billigt att ta risk, säger hon.

Det bubblar av pengar på husmarknaden

Pengar och psykologi är en lurig kombination. Överdrivna förväntningar skapar så kallade bubblor på finansmarknaden. Nu finns oron för en fastighetsbubbla.