Han rekommenderar tre eller fyra lager kläder, beroende på hur kallt det är. En kall svensk vinterdag med några minusgrader mår man bra av ett underställ av en ullblandning, en fleecetröja och en vind- och vattentät jacka ytterst.
- Lagret närmast kroppen är det viktigaste, där måste du hålla dig torr och varm. Du ska inte ha bomull innerst eftersom det så fort det blir fuktigt också blir kallt, säger Henrik Hoffman.
Så funkar materialen:
Ull
Den som har ull närmast kroppen har goda förutsättningar att hålla sig varm. Och det behöver inte klia, numera används ofta den mjuka merinoullen till plagg som ska sitta innerst. En annan fördel med merinoull är att den inte börjar lukta när man svettas i den. Ett underställ som innehåller ull håller huden torr och varm trots att man blivit blöt. Och det behöver faktiskt inte vara jättekallt för att ull ska vara bra, ullplagg finns i många olika tjocklekar. En annan fördel är att ull är naturfiber och därför är hundra procent återvinningsbar.
Bomull
Den som någon gång sprungit till bussen i varma kläder och svettats i t-shirten vet att det kan bli riktigt kallt när kroppsvärmen lagt sig. När det är minusgrader är det inte smart att ha bomull närmast kroppen eftersom det suger åt sig fukt och känns kallt. I tropiska klimat kan det däremot vara skönt eftersom man då utnyttjar att det både är luftigt när det är torrt och svalkar när det blir fuktigt. Men när det gäller att hålla sig varm är bomullen bäst i det yttersta lagret i kombination med polyester, den blandningen kan skapa en jacka som är både slitstark och vattenavstötande.
Fleece
Som mellanlager är fleece perfekt, eftersom det är ett luftigt och lätt material som binder värme. Det suger åt sig lite fukt och om det blir blött torkar det fort. Fleece började tillverkas på 1980-talet och var då gjort av enbart polyester, en tygfiber som framställs av bland annat återvunna PET-falskor. Numera finns det ofta akryl eller bomull i fleeceblandningarna, och de är av varierande kvalitet.
Dun
Dunets stora fördel är att det värmer mycket och väger lite. Det finns inget syntetiskt material som kan matcha dunets fjäderlätta värme. Men en dunjacka passar i torrt och riktigt kallt klimat, när det är fuktigt i luften gör dunet inte lika stor nytta. När det blir blött tar det också väldigt lång tid att torka. Dun är också bra för miljön eftersom det är en naturprodukt jämfört med oljebaserade syntetisk stoppning som finns i många jackor.
Skinn
En skinnjacka kan vara i kallaste laget när vintern slår till, men som material är skinnet trots allt både slitstarkt och vattenavvisande. En skinnjacka som har impregnerats på rätt sätt och har ett varmt foder av till
exempel ull eller fleece
värmer bra.
Nylon och polyamid
De flesta vinterjackor i dag är tillverkade av någon typ av blandning av olika syntetmaterial. När det gäller barnkläder pratar man ofta om bävernylon, det är nylon och bomull som vävts samman till en slitstark och vattenavvisande kombination. Nylon är en sorts polyamid, och i jackor för vuxna är det olika syntetkombinationer med polyamid som gäller. Det finns massor av olika varianter, men när det gäller membran som gör plaggen helt vattentäta är material från Gore-Tex världsledande. För konsumenten som inte vill gräva ner sig i olika syntetkombinationer är det viktigaste att veta att det yttersta lagrets främsta funktion är att vara vind- och vattentätt, oavsett väder.