Genusvetarens uppmaning: "Håll isär utseende och sport"

När norska beachhandbollslaget förra veckan trotsade bikinitvånget återupplivades frågan om hur kvinnliga idrottare porträtteras: ”Sexualiserar man idrottaren tar man fokus från prestationen.”

Lena Abrahamsson, genusforskare vid LTU, anser att utseende och idrott är två saker man borde försöka hålla isär.

Lena Abrahamsson, genusforskare vid LTU, anser att utseende och idrott är två saker man borde försöka hålla isär.

Foto: Tomas Bergman

Sport2021-08-02 05:00

Den norska protesten mot sexualisering av kvinnliga idrottare är bara den senaste i ledet av liknande aktioner. I höstas valde tyska gymnaster att tävla i helkroppsdräkt istället för i den vanliga benlösa klädseln. Nu rasar debatten kring hur genus, tävlingskläder och sexualisering hänger ihop. 

Lena Abrahamsson, genusforskare vid LTU, beskriver tre tendenser inom ämnet som råder och att dessa syns i Norrbotten.

– I vissa lagidrotter, som exempelvis beachhandboll, har man skrivit regler om hur lite kläder kvinnorna ska ha på sig, ofta för att locka högre publiksiffror och den vägen mer intäkter, säger hon.

Enligt genusforskaren är detta är ojämlikt för att reglerna inte är lika för alla inom samma idrott. I beachhandboll tävlar tjejerna i bikini och herrarna i shorts och linne.

– Mig gör det inget om man vill ha fåniga regler som sexualiserar spelarna, men då ska samma regel gälla både damer och herrar, säger Lena Abrahamsson.

– Sedan är det ju tråkigt att man blandar ihop idrott och utseende, sexualiserar man idrottaren tar man fokus från prestationen.

Inom vissa individuella idrotter har det sedan 1990-talet blivit mer vanligt att man försöker se bra ut när man tävlar. Exempel på dessa är friidrott, ridning och tennis.

– Där är man sitt egna varumärke, man syns i media och väljer då själv att klä sig i vissa kläder, ha fixade naglar och en snygg frisyr. Man spelar tennis i kjol, till exempel.

Denna typ av utseendefixering står inte med i någon regelbok, men det kan göra att idrottaren får fler sponsorer.

Den tredje tendensen som Lena Abrahamsson beskriver är när kroppsfixeringen har en funktion. I till exempel konståkning, gymnastik och dans har man vissa kläder dels för att en domare ska kunna se exakt hur kroppen ser ut i vissa positioner, dels för att förmedla ett konstuttryck.

– Det är inte helt oproblematiskt, men det är likadant för killar och tjejer: så mycket fokus på kroppen gör att det blir vanligare med ätstörningar, säger Lena Abrahamsson.

Hon tror dessutom att det inom dessa sporter kan vara svårt att vara kille på grund av fördomar.

– Jag önskar de som jobbar med och runt alla idrotter i Norrbotten verkligen lägger fokus på det som spelar roll inom grenen och inte vilka kläder man har på sig. Sådant sprider sig så det bör man försöka bryta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!