Bredband en livlina
Bredband är ovärderligt för landsbygden. Det anser organisationen Hela Sverige ska leva i sin offensiv inför valet.
LANDSBYGDEN I CENTRUM. Karl-Erik Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska leva, och organisationens ordförande i Norrbotten Åse Blombäck, Båtskärsnäs, driver hårt frågan om bredband på landsbygden.
Foto: Håkan Zerpe
Servicepunkter i varje bygd är en idé som organisationen vill etablera. - En servicepunkt kan ligga i en bygdegård eller i en lanthandel. Där kan service samlas för olika intressenter. Kanske kan du hämta ut din medicin där och få hjälp med att betala räkningar på internet, exempelvis. Åse Blombäck inflikade: - Eller träffa sin handläggare på arbetsförmedlingen via ett digitalt rum. Under punkten vindkraftsåterbäring bör 0,5 procent av bruttoomslutningen gå tillbaka till bygdens utveckling, anser organisationen. Inflytande
Sist men inte minst: Lokalt inflytande: - Man får inte glömma bort landsbygdens folk. De måste verkligen få vara med och påverka, framhöll Karl-Erik Nilsson. Vilket inflytande tycker du att ni har på riksplanet? - Rätt bra, anser jag, och en öppen dialog med politiska partierna. Många har sina landsbygdsprogram, men det måste sägas att i den praktiska politiken finns mycket mer att önska. - Partierna vill mycket mer än vad det praktiska resultatet blir, vilket är detta politiska områdes stora dilemma.
Hela Sverige ska leva är en opolitisk riksorganisation, bildad 1989. 4.500 lokala utvecklingsgrupper som byalag, samhällsföreningar och intresseföreningar är medlemmar liksom 40 organisationer, exempelvis studieförbund, LRF och RF. Organisationen vill ge röst och stöd åt byarörelsen på nationell nivå och kämpa för att hela Sverige ska leva. Vartannat år hålls en landsbygdsriksdag. Staten stöttar i år Hela Sverige ska leva med 15 miljoner kronor.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!