Nja, det är kanske inte bara kakor som bakas. Och bakningen sker mest på natten, konstaterar bagaren Pierre Dellaert. Han bor tillsammans med sin Vera Wollaert jämte barnen Jensen, gymnasieelev och Jonas, 13 år, i en villa i Sörbyn, dryga tre mil nordost om Boden.
- För det mesta jobbar jag från tolv på natten. Sedan arbetar jag till halv nio med utkörning och sover på kvällen från fem-sex.
Familjen bodde i ett mindre samhälle utanför storstaden Gent i Belgien. Men efter att ha åkt till Frankrike på semester med mycket folk och hett klimat vände de blickarna norrut.
Stuga
På internet hittade de en stuga i Sörbyn som nu ligger alldeles nära deras egen villa. I stugan tillbringade de tre somrar och jular.
- Första gången, 2005, ville barnen inte åka tillbaka till Belgien, minns Pierre Dellaert. Så vi tänkte: Varför skulle vi inte kunna bo i Sverige? Vi tyckte om naturen, man kunde fiska och alla människor var snälla.
I Belgien hade familjen ett bageri med några anställda och jobbade ständigt. Sista året de var i Sörbyn på semester fick de veta att deras nuvarande villa var till salu. Det blev köp.
Choklad
Tanken från början var inte att gå vidare med bakandet.
- Nej, nej, utbrister Pierre Dellaert. Vi hade många idéer, bland annat att göra choklad.
De bakade för sig själva, men ryktet spred sig.
- Några frågade efter bröd. Så då tänkte vi att vi kunde börja igen. Men snart ska vi också göra choklad, praliner och tryffel.
Såg och degspade
Till fastigheten hörde ett stort garage. Detta är nu ombyggt till bageri, ordnat av Pierre Dellaert som verkar kunna hantera såg och hammare lika bra som degspaden.
- Men först var vi tvungna att gå SFI i nio månader för att lära oss svenska, småler han. Skillnaden mellan flamländska och svenska är inte så stor, men grammatiken är svår.
- I Sverige har man många ord för samma sak. Åka och köra. På flamländska finns bara ett.
Vera Wollaert fyller i:
- Ibland måste man höra hela meningen för att förstå ett ord. Det är svårt för mig.
Bageriet startade i november 2010 då första bröden kunde tas ur ugnen.
- Det går bra. Vi säljer bland annat till några affärer i Boden och Luleå.
Går och fiskar
Blev det som ni hoppades? Som ni drömde om?
- Vi hade ingen dröm. Vi tänkte bara att vi ville vara i naturen och att fiska. Och att det sedan skulle komma jobb. Men jobb var inte först på listan, säger Pierre Dellaert och brister ut i nytt skratt.
De har varit tillbaka i Belgien.
- Stor skillnad. Vi tyckte inte riktigt om det. Mycket trafik.
- Det är lugnare här, instämmer Vera Wollaert.
Matbröd och speciella tårtor är något av vad som bakas. Och litet kanelbullar.
- I Sverige vet man inte vad färskt bröd är. I Belgien köper man färskt bröd varje dag, men det är förstås inte så lätt i glesbygden. Vi vill inte sälja bröd som inte är färskt.
Vi kommer slutligen in på den svenskaste av alla tårtor, prinsesstårtan. Pierre Dellaert faller i skratt.
- När man här uppe i Norrbotten firar Fars dag, Mors dag, påsk eller jul är det alltid samma prinsesstårta på bordet! Bara olika saker som ligger ovanpå. Skylt med Mors dag, Fars dag. Ständigt samma sorts tårta!