Anders Nystedt beskriver hur allvarlig bakterien kan vara ifall ett annat medicinskt problem uppstår, såsom blodförgiftning.
Det var under sommaren som tarmbakterien "Extended spectrum beta-lactamase" (ESBL-CARBA) hittades på en av avdelningarna på Sunderby sjukhus.
Folkhälsomyndigheten har tidigare, under 2019, rapporterat om tarmbakterien och om en något ökad förekomst i Sverige, men att den främst förekommer utomlands.
Smittskyddsläkaren Anders Nystedt som arbetar på Region Norrbotten beskriver bakterien som potentiellt allvarlig, om en smittad skulle vara i behov av antibiotika så hjälper det inte då bakterien är multiresistent.
– Skulle man ha till exempel urinvägsinfektion som orsakar blodförgiftning kan bakterien vara problematisk. Det här är ingen "stygg" eller farlig bakterie i sig, utan den är främst resistent, alltså att mycket av vår antibiotika inte biter helt enkelt. Den blir indirekt farlig på det sättet.
Han fortsätter:
– Det är jättemånga som bär på den här bakterien utan att märka det. Om man inte utsätts för något som behöver behandlas med antibiotika så är den ofarlig och man kan förväntas bli kvitt den inom några månader utan någon särskild behandling, säger han.
Kan den vara livshotande?
– Som exempel är blodförgiftning eller sepsis otroligt farligt om det inte kan behandlas i tid, så ja, om inte antibiotikan kan verka kan det vara livshotande, säger han.
Hygienläkare på vårdhygien, Ellen Vesterlund, är den som har utrett händelsen. Hon berättar att läget just nu är under kontroll samt att provtagningen pågår. Hur många som har provtagits eller ska provas, säger hon sig inte känna till.
– I nuläget har vi funnit en handfull bekräftade fall, säger Ellen Vesterlund.
Ellen Vesterlund, hygienläkare på vårdhygien Region Norrbotten berättar att de funnit en handfull bekräftade fall av de som hittills testats.
Finns det någon risk i att anhöriga till patienter som besökt avdelningen kan bära på smittan?
– Vår bedömning är att det inte ska ha funnits någon risk för att anhöriga ska ha blivit drabbade, säger hon.
Hur tog sig smittan in på avdelningen?
– Från utredningen har vi funnit att den kommit in genom något sorts föremål.
Anders Nystedt pekar på faktumet att beredskapen hos regionen spelat en stor roll i ärendet.
– Eftersom bakterien inte varit så framträdande i Sverige har vi inte blivit så exponerade tidigare, men vi har ändå en hög beredskap vilket är bra då vi kan arbeta mer effektivt när eller om det uppstår, som nu, säger han.
Vilken avdelningen som ska ha blivit drabbad kommer smittskyddsläkarna inte uttala sig om eftersom oro och förvirring kan uppstå om den specifika avdelningen i onödan, menar båda två.