I nästa vecka börjar det nya läsåret i Luleås skolor. Men inte på Svartöstadsskolan, den första av de skolor som läggs ned som en konsekvens av det omstridda beslutet om Framtidens skola.
Svartöstadsskolans drygt 80 elever är hänvisade till Örnässkolan. Men långt i från alla kommer att börja där då många av eleverna har valt andra skolor.
Nästan hälften av dem sökte sig till Östra skolan i centrum
– Vi får 20 elever från Svartöstaden som börjar här nu. Det var ytterligare 10-12 elever som ville komma men vi har inte plats för dem, säger Sven-Erik Molin, rektor på Östra skolan.
Nya läroverket har fått många förfrågningar från föräldrar i Svartöstaden men har redan en kö i Bergviken. Friskolans enhet på Bergnäset kommer dock att ta emot fyra eller fem elever från Svartstaden.
På Örnässkolan vet man inte hur många elever som sökt sig till andra skolor. Det står klart först när uppropet sker vid den 24 augusti. Endast tre föräldrar har meddelat att deras barn inte ska börja där.
– Men det beror på flytt till annan ort. Vi måste förutsätta att alla andra börjar här tills vi vet annat, säger Sanna Andersson, administratör på Örnässkolan.
Beslutet om Framtidens skola spikades men i sista stund skonades skolorna i Vitå och Klöverträsk. Men det organiserade motståndet mot beslutet lyckades samla in tillräckligt många namnunderskrifter
Anna Widén i Svartöstaden var en av dem som stridit mot Framtidens skola. Hon har själv två barn som nu börjar på Örnässkolan.
– Men vi vet inte hur många som väljer andra skolor. Men minst hälften, säger hon.
Hon är själv orolig för att löftet om att lärarna från Svartöstadsskolan skulle följa med inte ser ut att kunna hållas.
– Det är bara en som följer med. Övriga har sökt tjänster på andra skolor, säger hon.
Widén är med i Samordningsgruppen som består av personer från olika skolor i kommunen och som gemensamt arbetar mot Framtidens skola. Gruppen lyckades samla tillräckligt många namnunderskrifter (drygt 8 000) för att tvinga kommunen behandla kravet på en folkomröstning i skolfrågan.
– Det blir ju svårt för kommunen att säga nej, säger hon.
Den beräknas kosta närmare tre miljoner kronor?
– Ja, men en folkomröstning är inget självändamål och inte det vi ville ha. Vi ville ha en seriös diskussion om hur skolan i Luleå ska organiseras. Och vi kan tydligen inte få det på något annat sätt, säger Anna Widén.
Hon förutsätter att om folkomröstningen säger nej till Framtidens skola så måste kommunen stoppa de skolnedläggningar som beslutats.
Kommunen utreder just nu hur, och om, en folkomröstning ska genomföras. Politikerna (kommunfullmäktige) måste först säga ja. Men kommunalrådet Yvonne Stålnacke har inte bestämt sig i frågan.
– Det är för tidigt. Det beror på hur alternativen ser ut, det måste finnas två minst tydliga alternativ. Minst, säger hon.
Kostnaden?
– Den är en del av frågan.