Marcus Grafströms tioårige son Ludvig går i klass fyra vid skolan i Alvik. Sonen bor växelvis hos honom i Södra Sunderbyn och hos mamman i Alvik.
– Då han gick ettan, tvåan och trean fick han åka taxi från Sunderbyn till Alvik, både på morgonen och hem. Nu har han börjat fyran och då får han taxi på morgonen, men måste åka buss hem, förklarar Marcus Grafström.
Att åka buss från Alvik till Sunderbyn innebär att sonen måste byta buss inne i stan. Först med Länstrafiken till busshållplatsen i Norra hamn. Sedan gå till LLT:s busshållplats utanför Smedjan och ta bussen till Sunderbyn.
– Det är givetvis jättebra att det här finns, men en tioåring ska inte behöva springa själv på stan. Det finns säkert barn som klarar det, men han blir stressad över att han kan missa bussen, säger Marcus Grafström.
Han påpekar att det visserligen inte handlar om någon halvtimmes väntan om sonen skulle missa en buss, men att det ändå skapar oro.
– Han har en klasskompis som växelvis bor hos ena föräldern i ett annat bostadsområde i stan, men som får taxi båda vägarna. Ludvig förstår inte vad skillnaden är och det är svårt att förklara, säger han.
Bussbytena i stan har gjort att Ludvig sagt att han bara vill vara i Sunderbyn under helgerna. En lösning som hans pappa inte gillar.
– Så jag får lösa det på egen hand och åka och hämta honom varje dag. För jag vill inte förlora umgänget med min son, påpekar Marcus Grafström.
Det är barn- och utbildningsförvaltningen som handlägger alla ansökningar om skolskjuts.
– Vi försöker göra så likartade bedömningar vi kan för varje ansökan vi får in, säger Thomas Parvin, skolskjutsansvarig.
Han vill inte gå in på hur de resonerat i det aktuella fallet, utan prata mer generellt om vad som gäller.
– I bland är det jätteenkelt och i bland kräver det en större utredning. Vi tittar på vad lagstiftningen säger och sedan finns det lokala riktlinjer för hur lagen ska tillämpas, säger Tomas Parvin.
Han påpekar att det nästan alltid krävs lite mer utredning då det handlar om barn med växelvis boende.
– Det finns ingen lagstiftning som säger att det ska vara taxi eller buss, men vi tittar alltid på buss först. Måste man byta buss tittar vi på väntetider. Någon åldergräns finns inte, utan vi tittar på trafikmognad och annat. Sedan försöker vi göra mjuka övergångar. Då barnet börjar i fyran kan det vara taxi på morgonen och buss hem. Sedan kan det bli buss båda vägarna, säger Thomas Parvin.